Städdag

Vi håller på att tömma ett förråd som vi haft. Taket har lagts om av hyresvärden och utan att vi märkt det har det tydligen slarvats för det är fuktskador på nästan allting. Alla böcker luktar mögel och det mesta är fläckigt o eländigt.

Hur som helst har det varit en spännande tidsresa. Längst in stod makens mammas skolböcker från 20-talet. Och nånstans mitt i mellan stod alla kartonger jag hade med mig boet, de som jag aldrig brytt mig om att packa upp.

Och idag var jag alltså tvungen att slänga.

Ett helt bil-lass till sopstationen med bara gamla böcker.

Och med min X9 samling från 70- och 80talet. *morr*

Vad jag däremot inte kunde slänga (de liksom studsade tillbaka upp ur slängkartongen) var de här; mina gamla Enid Blyton. (Men jag har lovat maken att om jag inte läst dem om ett år ska jag slänga dem då.) (För att vara helt ärlig kunde jag inte förmå mig att slänga Kulla-Gulla serien heller. Men jag ska slänga dem nästa vecka. Eller nästa månad.) (Måste bara få fingra lite på dem först.) 

En till bok som studsade ur papperskorgen hela tiden (och alltså själv valde att stanna kvar här) (det är åtminstone den förklaringen jag gav min man) är en bok som tillhört min svärmors bror. Den heter "Läsebok för förstaårselever" och är utgiven 1945.

Det är så helt ljuvliga illustrationer i den. (Och jo, de luktar de mögel de också, men den kanske går att vädra..?)

Mor rodde även på sextiotalet när jag lärde mig läsa. Undrar om hon ror fortfarande?

Och apropå böcker...

Det är inte bara jag som gillar att umgås med dem.