Projekt stammad fläder

Förra året hann jag inte med att beskära den fläder som befinner sig under projekt "Uppstamning" men i helgen blev det gjort. Lite knepigt att få till det nu eftersom den fått växa ostörd i två år. Inte lika lätt att hitta de ställen där man ska klippa.

Jag är inte alls nöjd med hur kronan är formad just nu, men jag kände att jag inte kunde ta mer innan jag vet hur den kommer att bryta. Risken är den kommer se hamlad ut i största allmänhet eftersom jag hoppade över ett år. Jag tog bort några större grenar nu också för att få fram en knotigare form, men har alltså lämnat alldeles för många halvtjocka. Vi får se nästa år om jag får bukt med dem då. Målet är att få fram en ganska gles och luftig krona som har ett skulpturalt vintervärde.

Knäppt projekt? Ja, det är väl det... Men det är kul att se hur det blir. Och fläder är så extremt tålig (och snabbväxande) så den inbjuder verkligen att experimentera med.

Hittade en bild på hur den såg ut andra året (nedan). Alla de där rotskotten har jag ju faktiskt lyckats få bukt med!

Under flädern växer geranium, vanligt Midsommarblomster. Hela den här ruggen kommer från en liten rotbit jag råkade få med upp när jag plockade en bukett i skogen. 

När jag ser den här bilden så tänker jag att det faktiskt inte behövs mycket mer än så här för att skapa en woodland känsla i en liten trädgård. Ett träd och en svensk sommarblomma. Man kan till och med göra ett woodland på balkongen om man vill...  

*

I onsdags var jag på en diabildsvisning om tre svenska trädgårdar. Det var Dan Rosenholm, trädgårdsskribent och fotograf, som berättade om tre favoritträdgårdar han besökt.

Dan Rosenholm och hans fru Ann-Christin har skrivit en av de, i mitt tycke, mest intressanta trädgårdsböcker som utkommit i Sverige de senaste åren; Trädgårdsdesign - för en vackrare hemträdgård. Albert Bonniers Förlag, 2006.

Jag är inte säker på att det här är en bok för den helt nyblivna trädgårdsägaren. Det finns inga direkta årstidstips i den eller beskrivningar på hur man rent praktiskt anlägger grusgångar, beskär fruktträd och sår perenner. Men har man kommit så långt i sin odlariver att man är igång med att skapa sin egen drömvärld - då är den här boken en inspirationskälla utöver det vardagliga. Det finns mängder med bilder, och varendaste bild har en förklarande och utförlig bildtext. Själv får jag aha-upplevelse efter aha-upplevelse.

Sen tycker jag också att det finns en väldig kärlek, glädje och upptäckarlusta i texterna, som gör att de blir väldigt trevliga att läsa.

(Om ni klickar på bilden här ovan så ser ni förhoppningsvis lite bättre hur boken är upplagd.)

*

Idag är det åter helt kritvitt utanför fönstret. Men på torsdag öppnar trädgårdsmässan. Jag ska försöka hitta några roliga doftgeranier, svenska pelargonsällskapets monter brukar jag inte missa. Förmodligen kan ni se mig även vid hoyasällskapets monter där jag står och dreglar över de svartröda, storblommiga porslinsblommorna jag inte har råd att köpa. :-)

Boktips för trädgårdsfreaks

En av mina julklappsböcker (som jag gav till mig själv); Villaträdgårdens historia av Åsa Wilke (Prisma).

Vet inte om det är något fel på hur mitt sinne fungerar men för mig är det här mer rafflande läsning än värsta deckaren. Enda boken jag läst tidigare som kommer i närheten av den här (i ämnet trädgårdshistoria) är Tusen år i trädgården av Maria Flinck (Prisma). Men den här boken är lättare att ta till sig och hitta användning för.

Ett par typiska uppslag ur boken nedan.

Många förklarande bilder utan att texten (och läsningen) blir lidande.

Här får man förklaringen till varför våra trädgårdar ser ut som de gör, och vad man ska tänka på om man vill återskapa en trädgård så att den hör ihop med den tidsålder där ens hus byggdes. Och är man inte intresserad av att skaffa sig en tidstypisk trädgård så innehåller boken ändå en massa tänkvärd information. Som svaret på varför alla gamla grosshandlarvillor ofta ligger i steniga eller sandiga sluttningar. Och varför syrenbersåerna kom till. (Svaret på det första är att steniga obrukbara sluttningar eller hällar vad var bönderna inte hade användning för och därför sålde till storstadsbor som började bygga sommarhus i mitten av 1800-talet. Och svaret på bersåerna är att man ingalunda klädde av sig bara för att man var på landet förr i tiden. Fullt påklädd som man var var skuggan en av de viktigaste sakerna att skapa i trädgården.)

En aning inspirerad har jag ägnat litet tid åt egna tidsresor. Har inte hittat något om vårat eget hus ännu, men däremot lite om byn vi bor i.

Här är tre vykort från olika tidsåldrar som visar hur ett samhälle förändras.

1936. Vårat lilla vita hus i bild längst ner till vänster. Ser ni grusgången? Det är den jag sliter med och förbannar varje sommar. Åkermark direkt neranför tomten.

Förmodligen på 50-talet någon gång. Samhället växer men har fortfarande kvar sin lantliga charm.

70-tal. De gamla fabrikerna har rivits och flera radhusområden har dykt upp. Men husen i gamla delen är fortfarande till största delen vita. Både trähus och de rappade. Idag har de alla möjliga färger. Precis bredvid oss ligger idag ett hiskeligt knallblått hus som jag trodde var byggt på 70- 80tal. Döm om min förvåning när det dyker upp vitmålat redan på bilden från 50-talet... Jag tror att jag tycker att det borde vara förbjudet att måla hus knallblå. Faktiskt.