Recycling... sort of iallafall...

Moppebyrå + dörrknoppar + Nordisk familjebok:

Dörrknopparna satt i gamla köket. Egentligen hade jag kunnat tänka mig att behålla dem i nya köket om det bara hade funnits tillräckligt många (det var bara sju st.) och om maken hade kunnat övertalas till det.

Moppebyrån kommer från svärmor. Den har inte samma storlek som mina andra moppebyråer jag har ritsaker i, så det gick inte att ställa ihop dem. Udda.

Av Nordisk familjebok har vi två exemplar av första delen. Ett exemplar till klipp och klistra med andra ord.

Jag använde decoupagelack för att limma fast pappersarken med.

Resultatet blev något som på håll lite påminner om ett överdimensionerat proppskåp. Är jättenöjd.

En kort lektion i vattning

Jag tänkte att det skulle bli en snabblektion om att vattna i kruka idag. Förhoppningsvis en hyfsat pedagogisk sådan.

Bild 1

a) Pigg och glad växt i kruka som fått så mycket vatten den vill ha. Jorden är lätt fuktig och fyller krukan väl.

b) Oj, oj, oj vad den här stackars växten är törstig och uttorkad! Den hänger med bladen och titta på den stackars jordklumpen; den är så torr att den alldeles dragit ihop sig och nästan är som cement. Vänd på krukan och hela plantan faller ur!

Bild 2

c) Plantan har rötter. De finns inne i jordklumpen. Rötterna vill suga upp massor med vatten nu, bums, så att plantan kan bli pigg och glad igen.

d) Då tar vi fram stora vattenkannan och häller på så mycket vatten vi kan på en gång. Men vänta! Titta vad som händer! Den torra jordklumpen hinner inte suga upp något av vattnet som snabbt forsar förbi. Istället rinner vattnet tvärs genom krukan och ut genom hålet i krukans botten! Attans!

Bild 3

e) För att jorden ska suga upp så mycket vatten den bara kan är bästa sättet att vattna uttorkade krukväxter att sätta ner dem i en hink vatten. Där kan de stå 20-30 minuter (eller till jordklumpen slutat bubbla).

f) Har man 47 växter i kruka så brukar man inte ha tid att sänka ner varenda en av dem i vatten (och sen stå och vänta tills det slutat bubbla). Då tar man sin lilla, söta vattenkanna, den med liten pip, och vattnar lååångsamt. Man tittar så att vattnet man häller på sugs upp av jorden, och först efter några minuter, när vatten börjar sippra ut nedtill under krukan, slutar man vattna. Man vattnar alltså jorden i krukan, och inte jorden under krukan.

(Om någon i min närhet möjligtvis skulle känna sig träffad av detta inlägg så är det gjort helt med avsikt.)

Kort om upphovsrätten:

Alla bilder som publiceras på denna blogg tillhör mig som upphovsman (om det inte uttryckligen står annat).

Var snäll och respektera att bilder är vad jag försörjer mig på. Jag vill inte att de ska spridas utan mitt tillstånd, och inte heller att de publiceras i något som helst sammanhang utan min byline.

Vill du köpa en bild kan du kontakta mig via mejl (se min profilinfo). Vill du låna en bild för att visa på din egen hemsida eller blogg måste du först be om tillstånd.

Rimfrostkakor och vintrig pall

Nöden är uppfinningarnas moder säger man. Och tidsbrist är fantasins bästa farkost.

Vad gör man när brorsan ringer och säger "sätt på kaffet, jag är där om tjugo minuter" och man inte har kaffebröd hemma? Men väl en mördeg som ligger på kylning i kylskåpet?

Jo, man rullar ut degen, skivar upp den, gräddar kakorna som de är och sedan vänder man dem innan de hunnit svalna i strösocker.

Vackert och vintrigt på kakfatet blev det iallafall.

Här är det lugna dagar med lagom mycket hus-pyssel. Vi har lagt alla större projekt på jul-is och tar dagarna som de kommer. Bänkskivorna i köket oljas och slipas, oljas och slipas, och hyllorna ovanför diskbänken behöver bara ett lager färg till sen är de klara.

Har lagt sista lagret färg på en pall jag började måla redan för 6-7 veckor sedan också. Så nu har jag mitt lilla "extrabord" för tekoppen att ställa bredvid läsefåtöljen om eftermiddagarna. Och är inte kakelugnen tänd får den härbärgera blockljusen.

Jag samlade på tekoppar när jag var 11, 12, 13 år och här är en engelsk porslinskopp jag fick av min faster när jag fyllde 13. Den har så många sprickor att den läcker som ett såll när man häller vätska i den, men minnen och älskade presenter är inte så lätt att göra sig av med, så numera fungerar den som extrakruka för lökar.

Pallen "före" var det ja:

Tycker att den är fin som den är, vi har fyra av dem. De är extra sittplatser i växthuset om somrarna. Men det passade inte med träfärgen inne, så en fick alltså bli vit istället.

Tips: Snabbfixa bordet

En snabbis idag; Jag fixade till det nymålade köksbordet litet.

Bordet är målat med en helmatt färg eftersom det från börjat var tänkt att användas som arbetsbord (och jag vill slippa slitsamma blänk i ögonen när jag jobbar). Ett matt, vitt bord i köket var ingen bra idé. Kaffe, te och bär lämnar fläckar som är svåra att få bort. Så en vaxduk (svart, enfärgad) inhandlades. Och det såg himla töntigt ut ända tills jag häftpistolade fast den under bordskivan.

Nu är det så lyckligt att bordet är från femtiotalet, så säkert påverkar bordets design att det blev så bra som det blev.

Ett klart plus är att man slipper att duken glider runt på bordsskivan.

(Och hörrni - det gråa på golvet är vare sig grus, lera eller kattsand; det är bitar av golvpapp som sitter kvar efter att vi rev ut plastmattan. :-) )