Ullbärskaktus

Jag gör inget annat än jobbar och sover just nu, så det blir lite tunt mellan inläggen. Inga nya intryck alls.

För att röra på mig och inte bara sitta still vid ritbord och dator hela dagarna turbostädar jag mellan varven. Dvs. far runt med dammtrasa i tio minuter en gång varannan timma. Antar att det är Luther som bestämt att vi ska ha det rent och snyggt omkring oss till jul?

Putsade en ruta som skiljer två rum åt i ateljén och blev stående en stund i begrundan över min isbjörns pokaler. Tog sen fram en kasse för att plocka ner och slänga dem. Dammfällor. I plast.

Men hur det var kunde jag inte förmå mig. De står kvar. I lika oorganiserad röra som när jag lade blicken på dem.

Denna förbaskade sentimentalitet...

Det är inte mycket som händer just nu, nej, men ännu en krukväxt i blom kan jag visa ändå. Det här (nedan) är en ullbärskaktus som blommat i veckan. Namnet kommer sig av att blommorna ibland följs av röda bär. Blommorna är väldigt små, bara ett par centimeter vida, och de sitter inte kvar så länge. I gengäld får plantan ganska många blommor.

Ullbärskaktusen är inte helt lätt att få att blomma, men jag har haft turen att ha det precis rätta stället för den. En placering precis innanför ett fönster i ett rätt så svalt rum.

Prinsesskaktusen

Minns ni prinsesskaktusen jag planterade om på försommaren? Den som var för tung för sin kruka, och inte hade blommat på flera år?

En hel sommar utomhus gjorde susen. 

Bara hälften så stora blommor som den ska ha, men än dock blommor...

En kort lektion i vattning

Jag tänkte att det skulle bli en snabblektion om att vattna i kruka idag. Förhoppningsvis en hyfsat pedagogisk sådan.

Bild 1

a) Pigg och glad växt i kruka som fått så mycket vatten den vill ha. Jorden är lätt fuktig och fyller krukan väl.

b) Oj, oj, oj vad den här stackars växten är törstig och uttorkad! Den hänger med bladen och titta på den stackars jordklumpen; den är så torr att den alldeles dragit ihop sig och nästan är som cement. Vänd på krukan och hela plantan faller ur!

Bild 2

c) Plantan har rötter. De finns inne i jordklumpen. Rötterna vill suga upp massor med vatten nu, bums, så att plantan kan bli pigg och glad igen.

d) Då tar vi fram stora vattenkannan och häller på så mycket vatten vi kan på en gång. Men vänta! Titta vad som händer! Den torra jordklumpen hinner inte suga upp något av vattnet som snabbt forsar förbi. Istället rinner vattnet tvärs genom krukan och ut genom hålet i krukans botten! Attans!

Bild 3

e) För att jorden ska suga upp så mycket vatten den bara kan är bästa sättet att vattna uttorkade krukväxter att sätta ner dem i en hink vatten. Där kan de stå 20-30 minuter (eller till jordklumpen slutat bubbla).

f) Har man 47 växter i kruka så brukar man inte ha tid att sänka ner varenda en av dem i vatten (och sen stå och vänta tills det slutat bubbla). Då tar man sin lilla, söta vattenkanna, den med liten pip, och vattnar lååångsamt. Man tittar så att vattnet man häller på sugs upp av jorden, och först efter några minuter, när vatten börjar sippra ut nedtill under krukan, slutar man vattna. Man vattnar alltså jorden i krukan, och inte jorden under krukan.

(Om någon i min närhet möjligtvis skulle känna sig träffad av detta inlägg så är det gjort helt med avsikt.)

Kort om upphovsrätten:

Alla bilder som publiceras på denna blogg tillhör mig som upphovsman (om det inte uttryckligen står annat).

Var snäll och respektera att bilder är vad jag försörjer mig på. Jag vill inte att de ska spridas utan mitt tillstånd, och inte heller att de publiceras i något som helst sammanhang utan min byline.

Vill du köpa en bild kan du kontakta mig via mejl (se min profilinfo). Vill du låna en bild för att visa på din egen hemsida eller blogg måste du först be om tillstånd.

Elefanttunga (II)

Minns ni min elefanttunga som blommade så fint i september förra året?

Och som hade satt frukt på nyårsdagen?

Jag provade att plocka ett par frukter som lades på tork någon månad och sen stoppades ner i jorden. Det fungerade inte, de ruttnade bort.

Kvar på plantan har en av de torra blomstänglarna suttit ända tills igår, då jag tyckte det var dags att "städa" krukväxterna. Och vad är det jag ser...

Haemanthus albiflos

Visste väl att det fanns någon anledning till att jag lämnat den torra fröställningen kvar på plantan så länge...

Dubbelexponerad söndag

Regn, regn... regn. Och mer regn.

Städade köket. Och planterade om krukväxter. Omplanteringarna föranleddes av att min prinsess-kaktus inte längre vill stå i sin kruka. Den är så övertung att den bara välter.

Här har jag tejpat fast krukan på stolen för att kunna fota den stående innan omplanteringen:

Den är som en skulptur.

Eller var. 

Nu har den fått en redigt stor kruka så att den inte kan välta längre, och jag ska ställa ut den under taket på uteplatsen. Och se om utevistet kan få den att blomma igen. Den har bara blommat en gång, med enorma, ljusrosa blommor. Antar att det är blomfärgen som gör att den kallas prinsesskaktus istället för drottningkaktus som brukar vara samlingsnamn för bladkaktusar av detta slag.

Satte mig en stund för att testa mina nya färdigheter i PS på porträtt istället istället för landskap.

Rätt som det var upptäckte jag att jag slutat göra bleka, raspiga vintagekort och istället satt och arbetade med photoshop nästan som om jag befann mig i ett mörkrum. 

Det här är väldigt mycket den stämning som varit idag...

Och ja, det är jag på bilden... Hon där i bakgrunden, det är nog hon som brukar knacka mig på axeln och se till att jag får saker gjorda, men idag var hon lika tagen av vädret som jag tror jag...

(Och nej - hade bilden varit det minsta lik mig hade jag inte lagt ut den här! :-))

Stjärnpelargon 'Stellar Fandango'

Blommar just nu...

Jag borde ha toppat den här pelargonen förstås, men sticklingen fick en knopp ganska snart och sen kunde jag bara inte förmå mig att klippa bort den. Var så nyfiken på blomman!

I verkligheten är blomman betydligt mer klart kallröd i tonen, tyvärr försvinner den rätta nyansen när jag sparar om bilderna för webben.

Pellisfix

Det här har blivit en av mina nya favoritpelargoner, Röd Glitter, stjärnpelargon.

Gissar att den heter Röd Glitter för att kronbladens baksida är vita och intrycket av hela blomklasen blir liksom glittrigt..

Här ser man bättre avsaknaden av färg på kronbladens baksida:

Ja, den är riktigt, riktigt läcker tycker jag. Och så gillar jag stjärnpelargoner. De blir inte så bulliga som många av zonalerna. Jag tycker om lite spret. Ibland iallafall.

Det här (nedan) är en vildpelargon, P. tricuspidatum, som jag köpte på mässan i våras. Bladen är helt olika andra pelargonblad, både till form och konsistens. 

Växtsättet påminner mig om någon annan krukväxt... kan det vara klockmalva jag tänker på?

Sticklingen har vuxit fint ända från början och haft flera knoppar som tyvärr torkat bort, förmodligen för att jag vattnat för ojämnt.

Men vad hittade jag häromdagen när jag kollade ett blad som såg lite visset ut? På undersidan satt det en vit flygare! Kollade igenom hela plantan och klämde väl ihjäl ett tjugotal totalt. Men det var inte det värsta - vita flygare är ju ganska lätta att bara blåsa av utomhus eller klämma ihjäl - det här är det värsta:

Flera blad var helt täckta av den vita flygarens larver (de genomskinliga sakerna med för många ben), och ser ni alla de där pytte-pyttesmå prickarna också på bilden ovan? Undrar om inte det är äggen. (Prickarna/äggen syntes inte med blotta ögat, de upptäckte jag först när maken visade mig bilden ovan. Han har makroobjektiv till sin kamera han. Och jag är väldigt glad att jag får låna hans bild och visa här. :-))

Typiskt nog stod ett par av mina största pelargoner i samma fönster. En snabbkoll visade att även de drabbats. Inte lika mycket än, men.. ja, vilken tur att det är varmt ute och jag kan ställa ut plantorna under behandlingen. (Såpvatten steg ett.)

*

Tänkte dela med mig av ett planteringstips som säkert de flesta redan använder, men kanske är det någon som missat det praktiska med packmaterial..?

Spara frigoliten som teknikprylar och köksmaskiner kommer i, den är perfekt att dela i bitar och ha som bottenfyllning i stora krukor. Dels är det helt onödigt att hälla god blomjord i botten på de stora krukor man använder utomhus i trädgården, rötterna når ändå aldrig dit ner. Dels blir krukan inte så tung att flytta runt. Frigoliten väger ju nästan ingenting. (Och av den anledningen är det ingen bra idé att använda frigolit i plast- eller lätta zinkkrukor som ni förstår. Då kan krukorna bli för lätta så att de hela tiden välter vid minsta vindpust.)

I mina krukplanteringar vid Huset har jag börjat använda långtidsverkande gödsel i pelletsform. Jag tycker det funkar jättebra! Speciellt när man inte alltid ens vattnar regelbundet. Då är det ännu svårare att hålla reda på när man använde gödning senast.

Jag målade en kruka turkos. Vår glasveranda är nämligen svagt, svagt turkosmålad på insidan, och jag tänkte att det kunde vara trevligt att binda ihop ute med inne litegrann.

Pelargonen heter Admiration och kommer från Rockdala Handelsträdgård. Det här är tredje sommaren jag har den så jag borde väl tänka på att föryngra den med skott kanske. Med i krukan sitter en gulbrokbladig murgröna och en liten rosenstänk, Hypoestes phyllostachya.

*

Boktips om pelargoner efterfrågades för en tid sedan.

Här har vi ett, Susanna Roséns nya pelargonbok för bokförlaget Semic.

En bra grundbok om man vill veta mer om alla de olika sorters pelargoner som finns.

Ett stort plus är Eivor Rasehorns fantastiska foton. (För den som inte känner till Eivor sen tidigare kan berättas att hon har fotograferat en mängd hund- och kattböcker också.)

Illa, illa...

Livet är som det är. Ibland går det upp och ibland går det ner. Det gäller att försöka hitta saker att lägga på pluskontot.

Illa, illa är det när man rensar bort fjolårsriset i rabatten och den ser ut så här:

Jag har markerat med rött var sorkhålen är...

De drar sig inte för att gräva sina gångar rätt genom mina plantor. Tvi! Lea odjur!

Neutral förhåller jag mig än så länge till det här; en sockertoppsgran utslängd efter en jul för fem, sex år sedan som har bestämt sig för att rota sig trots att den har blivit uppgrävd två gånger. Vad säger man...? Inte är den vacker efter behandlingen den fått utstå. Det var en sån där pytteliten grankvist som satt som grönt i en julgrupp. Nu är den ca 50-60 cm hög och jag börjar fundera på om jag kanske ska prova att stamma upp den... (Kan ju knappast bli värre än vad det är!)

Uppstammad sockertopp, någon som har erfarenhet av det?

Lycka! Mina frösådda bladkaktusar växer och frodas i fönsterkarmen. Det har tagit fyra år att få dem så här stora, och inte vet jag hur länge det kan dröja innan de börjar blomma. Men vad glad jag blir när jag ser hur de äntligen börjat växa. Jag tror det var perliten i jorden som gjorde susen. Den gillade de!

Dubbellycka; påskkaktusen blommar just nu...

Om jag nu bara beslutar mig för att sluta hänga läpp över sorkarna så ligger jag väl nästan på lyckoplus idag, eller hur..?

Det spirar!

I höstas, efter första frosten, slängde jag in en av sommarkrukorna i källaren. Den innehöll daggsalvia och kärleksört. Salvian är inte flerårig i Sverige men jag fick för mig att testa om den gick att övervintra frostfritt. Det gick inte. Men titta på det här... Kärleksörten växer för fullt! Visst ser det häftigt ut? Som bleka sparrisknoppar nästan!

 

Och tittar man riktigt, riktigt nära så ser bladen nästan ut som hummerklor...

Idag har det regnat och varit riktigt ruggigt ute, så vi har varit inne och pysslat. Jag har bland annat försökt att fota en primula jag köpte förra helgen. Jag blev så förtjust i den att jag inte kunde plantera ut den i kruka som jag hade tänkt. Den har stått inne som inspiration istället. 

Försökt att fota som sagt. Titta på de här pajasarna!!

De ska vara i centrum precis hela tiden!! :-)

Piedestalen man ser lite av på bilden har jag förresten ägnat eftermiddagen åt att måla. Den tiggde jag till mig på soptippen i förra veckan. Lade väldigt nöjd in den i bilen och maken suckade: -Jag slänger saker, och du... -Jag hittar saker!

Lite mer vacker primula...

Min räknare har lagt av... funderar på om det kan ha med sommartid-omställningen att göra? Någon som vet?

Pelargonium carnosum

Visar en till av mina pelargoner idag. Den här knasplantan beter sig mer som en bonsai än en pelargon, och den ska faktiskt se ut så här. När jag har googlat på nätet för att hitta lite info om den har jag sett att många odlar den just som bonsai för att framhäva det lite "trädiga" uttrycket den har.

P. carnosum

Den här plantan går nu mot sin fjärde sommar. Jag övervintrar den i ett österfönster inomhus. Utan att klippa ner den ska jag kanske tillägga. Det tillhör växtsättet att den ser ut så här (tycker jag, men jag tål att bli emotsagd så tycker någon annorlunda så skriva gärna en rad. Eller ännu hellre skicka mig bilder så att jag får se hur den ser ut beskuren.)

Jag har aldrig lyckats att få den att blomma sommartid, vilket inte gör så mycket eftersom blommorna är små, ljusa och inte det minsta intressanta att se på. Däremot sätter den gladeligen knopp nu, tredje vintern i rad.

Så här (nedan) såg den ut första sommaren. Jag köpte den som stickling på Rockdala Handelsträdgård.

I vas just nu

Jag pysslade om mina pelargoner i helgen som var, klippte ner dem och tog några skott. Lite synd att slänga blomman en av plantorna hade, den hamnade i vas istället för i komposthinken.

Pelargonen heter Admiration och finns bland annat hos Rockdala.

Orkidé tips

Ett litet tips jag läste i senaste numret av Country Living US Edition:

Har man orkidéer hemma som inte vill blomma om, testa att ställ dem på ett annat ställe. Bara en liten skiftning i ljus eller temperatur kan befrämja knoppbildningen.

Jag vet ju inte om det funkar, men tipset ska komma från Botaniska trädgården i New York.

Jag har en orkidé hemma som blommat nästan oavbrutet i snart fem års tid, och faktum är att den sällan står på samma ställe mer än ett par månader åt gången.

En annan sak att tänka på är att inte klippa av blomstänglarna efter blomningen. De nya blomstänglarna växer ut från de gamla. 

(Foto KGT & IET)

Hoppfullt tecken

Vilken trevlig överraskning så här på årets första dag...

Haemanthus albiflos

Pysslade lite med krukväxterna och upptäckte plötsligt att Elefanttungan har bildat frukter.

Har för mig att de här fröerna ska ner i jorden ganska omgående för att gro bra, men ska se om jag kan kolla upp det någonstans för säkerhets skull. (Bilder på Elefanttungan när den blommade finns här.)

Vilket fint tecken va? Börja nyåret med frön... 

Elefanttunga

Elefanttungan hade slagit ut när vi kom till Huset denna gång. Den vill ha svala vintrar så den trivs här.

Min mamma kallar den Målarborste. Jag vet inte om det är ett namn som andra också använder, men det passar onekligen bra när den står i blom.

Det latinska namnet är Haemanthus albiflos. Den brukar inte säljas i butik, så passa på att ta skott från släkt och vänner ifall ni hittar den någonstans. Den kan bli mycket, mycket gammal.