Fina fisken och apelsinsallad

Vi hittade gös från Hjälmaren i fiskbilen!

Inspirerade av Leif Mannerströms kokbok Husmanskost testade vi att filéa, strimla och fritera fisken. Till hade vi klyftpotatis, skagenröra och så min alldeles egen apelsinsallad som är så infernaliskt god till just stekt/friterad fisk.

Apelsinsallad (2 port)

2 apelsiner (fileas)

1 näve ruccolasallad

en halv liten lök (hackad)

1 halv msk balsamvinäger

1 halv msk olja

svartpeppar (grovmalen)

flingsalt (gärna med röksmak)

Blanda allt och låt stå och safta sig en stund innan servering

*

Förra helgen sydde jag en halvgardin till trapphuset. Nu ska jag fortsätta projekt trapp-fönster med att sy och en brodera en gardinkappa också. Har fått dille på att brodera primulor. Lär väl ta ett tag innan den blir klar, men jag ska visa när jag är igång.

Halvgardin i trapphus

Marsutmaningen (2:a veckan)

Ja, jag kan ju inte påstå att det går undan här direkt. Veckan har varit jobb, jobb och åter jobb, så när jag kommit hem har det i stort sett varit dags att lägga sig igen. Men igår kväll unnade jag mig att sitta still i soffan ett par timmar, med synål och med dofter som bokstavligen fick katterna att hamna i en extatiskt trans.

Jag har haft litet dåligt samvete över att den fina kattmyntan från i somras har legat repad och klar i sin burk men att inget har blivit gjort av den. Men nu tog jag mig i kragen (tack vare utmaningen!) och det passade extra bra just nu att jag fick några myntamöss färdiga, eftersom jag tillbringat en del av dagen med att hälsa på släktingar (fyrbenta sådana) på kattutställning. Då måste man ju ha presenter med sig!

Material; stuvbitar (det grönrutiga tyget kommer från en klänning min svärmor sydde åt sig själv på femtiotalet, och det brunblommiga är ett Laura Ashleytyg, förmodligen från 70-talet). Mössens öron och svans av en kasserad läderjacka (tack Yvonne!). Fyllningen är kattmynta.

*

Kattmynta ja... Det vet ni väl att det som säljs i plantskolan som Kattmynta inte alls behöver vara den äkta kattmyntan? Både Kantnepeta N x faassenii och Bergnepeta N. racemosa saluförs ibland under namnet Kattmynta. Men vill man vara säker på att få rätt sort ska man ha koll på sitt växtlatin, då är det Nepeta Cataria man vill ha.

Egen illustration. Copyright IET.

Kattmynta är en medicinalväxt som odlats sedan antiken. Det latinska namnet nepeta kommer sig av att den ska ha vuxit i stora mängder i den romerska staden Nepete. Och cataria, ja.. det säger sig väl nästan själv; den lockar till sig katter. 

Alla sätt att umgås med nepeta är tillåtna om man är katt; gnida sig mot den, rulla sig över den, tugga på den, bara blad och stjälkar krossas så att den aromatiska och hypnotiska doften frigörs. Precis vad det är i kattmynta som gör den så tilltalande för katter är ännu ej riktigt fastställt. Man tror att oljorna som frigörs innehåller samma doftämnen som de i kattens egna feromoner.

I folkmedicinen har kattmyntan ofta använts för att i samband med barnsjukdomar driva fram svettningar. Te på bladen ska ha en lugnande och milt rogivande verkan. Bladen kan också krossas och läggas på småsår för att lindra.

Torkad kattmynta har även rökts som en hallucogen drog. En mycket mild sådan, men tydligen tillräckligt intressant för att få ungdomar under 60-talet att plötsligt utveckla ett brinnande trädgårdsintresse. Naturligtvis under förevändning att skörden var ämnad åt Misse. 

Vill ni veta hur man odlar kattmynta? Då berättar ni det i en kommentar till det här inlägget så följer jag upp med odlingsråd i ett kommande inlägg.

*

Minns ni tomatfröna jag sådde 1:a mars? Fem år gamla frön av sorten Tigerella. Hittade sedan en liten klisterlapp jag hade satt i botten på frökartongen där det faktiskt stod år 2000. Fröna är hela nio (!) år, och se här:

Är det inte fantastiskt!? Vilken livaktighet va!

Planer

Har testat en av mina tankar i datorn idag. Det handlar om häcken jag vill ha som rumsavdelare i trädgården.

Här nedan ett foto på hur utsikten över tomten är idag. Jag fotade med huset i ryggen.

Här mitt på gräsmattan ska min kryddträdgård bli. (Så fort jag har fått bort den där stubben från ett äppelträd som ni ser sticker upp mitt i gräsmattan.)

De tre vinbärsbuskarna ni ser i bild till höger (ovan) ska bort, det var fem från början men två är redan uppgrävda. Det är gamla buskar som inte ger bra och vi gillar inte smaken på de här bären heller (trots att vi gillar svarta vinbär annars).

Istället vill jag plantera en bokhäck här. Med en öppning i (se nedan). (Bakom häcken, på nedre delen av tomten, ska sedan ett litet grönsaksland grävas. Där finns också en hallonsäng - som absolut ska behållas, supergoda bär - och komposterna och ett rabarber- och pepparrotsland.)

Fotade bokhäcken på Stora Djulö när vi var där för någon vecka sedan. Och testade att montera in den i min trädgård. Inget speciellt bra montage-jobb, jag vet, men det ger en tillräckligt bra bild av hur det kommer att bli för att jag ska känna mig säker på att det är så här jag vill ha det.

Jag vill ha öppningen i häcken så att grannens äppelträd (som ni skymtar där i bakgrunden i valvet) hamnar i fokus när man står rakt framför. På sommaren kommer det att bilda en grön vägg långt borta som avslut för ögat.

Vi var friskusar idag och tog årets första fika i trädgården, trots mulet väder, nordanvind och bara ett par plusgrader. Tog en sväng ut i skjulet också och stod en stund och grunnade på hur det ska bli någon ordning där. Ja, ni ser själva hur det ser ut:

Gamla möbler, ett trasigt kylskåp, verktyg, virke och trädgårdsredskap i en salig blandning. Allt som inte har fått plats inne har tjoffsats in här. (Fotade med panoramainställning, så det konstiga perspektivet beror på att det är fyra bilder som har monterats ihop till en. De bruna kanterna både till höger och vänster i bild är dörrkarmen... )

Jag tror att jag kan få en liten trevlig hörna för förvaring av redskap och krukor här. 

Det gamla skåpet stod här, och jag ser det framför mig med en bytta jord på, tomma krukor och sticklingar färdiga för omskolning... På väggen ovanför hänger sekatörer och rensjärn, planterpinnar står i en trasig kruka och bastsnörerna hänger prydligt i sin behållare...

Det är väl inget fel i att ha visioner!? :-D

Inomhus har en hel del smått blivit gjort denna ovanligt långa lördag. Krokar har satts upp i köket, bänken har slipats och oljats igen (verkar suga hur mycket som helst den där skivan...), utdragbara sopbehållare har monterats under diskbänken. Bänkbelysning har satts upp ovanför diskbänken. Två rum har tätats vid golvsocklarna. 

Och så har jag räddat ett gammalt, gammalt kuddöverdrag som var färdigt att slängas (bilden nedan). Kuddfodralet var 40x40 och så nött att sömmarna knappt satt ihop längre. Genom att klippa ner tyget rejält och sy om så att det passar en 25x25 kudde istället så kan vi behålla det ett tag till. Tycker att det passar så fint till den här stolen, som är makens tv-stol.

I dessa lavendeltider

Ett litet pyssel till; ett dofthjärta. Har skördat lavendel i övervuxna kryddträdgården hemma och hängt på tork, så nu kände jag att jag var tvungen att göra något med det som var kvar av förra årets doftskörd.

Det här hjärtat är fyllt med min "öppna sinnet" blandning. 

INNEHÅLL OCH PROPORTIONER

1 dl geraniumblad (gärna citrondoftande)

2 dl citronverbena

3 dl balsamblad

4-5 droppar bergamottolja

1 msk violrot

När alla blad har hängt och torkat riktigt ordentligt, vilket kan ta gott och väl ett par månader för doftpelargonen men bara någon vecka för citronverbenan, så smulas de försiktigt sönder i en bunke. Droppa över den eteriska oljan och blanda slutligen i violroten, som är det som konserverar dofterna för framtiden.

Häll över den färdiga blandningen i en papperspåse, och låt den stå mörkt och torrt och torka ytterligare någon månad. Sedan är det klart att användas. Ska man inte använda det till små doftpåsar på en gång så förvara blandningen i glasburkar med tätslutande lock. Ett tips är att fodra glasburken med ett varv tidningspapper, det hjälper till att suga upp ev. fukt som skulle kunna vara kvar i växtdelarna.

Pulvriserad violrot och olika doftoljor (om man känner att man vill experimentera) finns att köpa på Stockholms Essencefabrik. (Som för övrigt är en rolig liten butik att besöka om man är på plats i storstaden.)

Jaha, veckans pyssel alltså, redan på måndagmorgonen. :-)

Idag står "såga av benen på ett bord" på agenden. Lite nervöst. Vårt finaste bord är fem centimeter för högt för att sitta bekvämt vid, men det är ett helt handgjort slagbord som vi älskar, så det känns jätteläskigt att bära hand på det. Det har varit obekvämt i runt 20 år. Obekvämt och fint eller bekvämt och möjligen aningen rangligt? Ja, vi har bestämt oss, men attan vad svårt det har varit att få ändan ur vagnen och få det gjort...

Kattpuff

Regnigt och pysseldags igen. Idag blev det en present till kissarna.

Jag använde ett lite tjockare fleece-tyg som jag köpt på Panduro. 

Och så här gör man:

Pilarna betyder att man ska stoppa in fyllning innan man syr ihop på dessa ställen.

Man kan fylla med kuddvadd, men den här puffen är stor, drygt 70 cm i diameter, och jag är en notorisk återvinnare, så jag strimlade tre gamla urtvättade sweatshirts och fyra dito t-shirts från trashögen. Istället för att betala en hundring för fyllningen så blev den gratis.

Voila! Pris totalt ca 50 kr. Jag fick precis det tyg jag ville ha, puffen är härligt tung och bäddvänlig, och går att tvätta i maskin och köra i torktumlare. Stor nog att rymma minst tre katter.

Sydag

Det var så mycket jag skulle fått gjort idag, men det här är det enda som är färdigt, två kuddfodral till soffan.

Jag älskar dessa gamla vitröda handukar som vi har massor av, fler än vi kommer att nöta ut under vår levnad misstänker jag. Så såg jag en bild i en veckotidning på en av Ralph Laurens nya kollektioner och föll helt handlöst för det här blåvita köksrutiga bäddsetet (nedan). Så jag korpade idén till vardagsrums-soffan.

Himla fint o somrigt tycker jag att det blev. 

Bilden lånad från Ralph Laurens hemsida.

Håller på att sy ett överdrag till soffan också så att jag slipper att ha en filt över den för jämnan. (Jag är en spillare, så fort något är rent dräller jag på det.) Och så har jag pillat med en massa småsaker, som att sy in trådar på handarbeten och lagat ett par dukar. Det har varit riktigt skönt med en inomhusdag utan slipdamm.

Vad trevligt att få lite kommentarer. :-) Tack för dem. Roligt att veta att någon är här inne emellanåt. :-)