Utomhuspyssel

Jo det var ju det där med hallonen... Det gick riktigt fort i år att klippa bort skotten som gett frukt. Annat var det förra hösten då vi var nyinflyttade, då höll jag på nästan en hel dag med att ta bort flera års torra ved.

Så titta vad snyggt; före och efter. (Vad nöjd jag känner mig när det äntligen är något som syns att man jobbat med!)

Tror aldrig jag visade någon bild på min gräsrabatt när den var färdiggrävd. Här är den (nedan).

Där det står en trästör i jorden ska den andra bambuplantan ner i vår. Dumt nog köpte jag inte båda jag skulle ha samtidigt, så när jag kom tillbaka till plantskolan var de slut. Och de visade sig vara slut på alla andra ställen jag tittat också, så det får bli vårplantering istället.

Tre rödbladiga kärleksört som planerat, plus en gulblommande. Drakmyntan jag spontanshoppade i mitten av bilden. Bakom bambun (syns ej i bild) är en mycket svagt rosa riddarsporre planterad. Där rabatten "sväller" ut, till vänster i bild, ska Miscanthusen ner i vår. Den blommar som finast nu så den planteras bäst om på våren innan den börjat växa för säsongen. (Jag ska ta en bit av den planta jag har vid ateljén nämligen.)

Det är i det här landet som de flesta av lökarna jag köpt har hamnat. Lågväxande gula påskliljor, vita pingstliljor typ poetnarcisser, nectaroscordum och så ganska många rosa vårstjärna. Längtar till våren...

Jag vet ju att det inte blir någon imponerande blomning första året, men om bara några av vårstjärnorna blommar så att jag får se dem ihop med späda kärleksörtsblad... *suck*...

Blåblommande vårstjärna brukar ofta förväxlas med scilla. Tänkte att jag skulle visa skillnaden på dem här.

Den här bilden är från våran gräsmatta i april i våras. Både scilla och vårstjärna växer förvildat här.

Vårstjärnan sträcker ofta upp nyllet mot solen medan scillan lite försynt gärna nickar ner mot backen.

Den som ev. studerade lökbilden i förra inlägget kanske undrar var de vita vårstjärnorna hamnade. De planterades under en pion. Pionernas skott på våren brukar vara mörkröda, och jag som gillar starka kontraster tror att det blir snyggt med riktigt kritvitt till det.

Bara en sak i huvudet?

Nja... riktigt så illa är det väl inte... Men jag inleder dagens inlägg med äpplen, igen.

Maken kom hem med en råsaftcentrifug igår. Bäst i test och vettigt pris, så han slog till. Det är ju nu vi behöver en, sa han. Han är uppvuxen med en stor fruktträdgård, ca 15 äppelträd hade familjen. Och så länge jag har känt honom har han varje höst pratat med längtan om färskpressad äppeljuice.

Så igår fick han hem- och färskpressad äppeljuice igen. Det smakade himmelsk, förstås. Och kunde inte göra så mycket annat antar jag eftersom saften vi konsumenterat hittils har haft ett literpris på över 1000 kr. 120 kr per dl för att vara exakt. (Sån är jag, sätter mig med miniräknaren och är glädjedödare.)

Nåja, några omgångar till så är vi nere på ett literpris på ett par hundra. Inte värre än ett jäkligt bra vin. ;-)

Åt kvälls framför kakelugnen. Vad vi eldade med? Äppelträ. Träden var inte beskurna på flera år när vi flyttade in, så det fanns en del att ta bort ur dem.

Försökte ta lite stiliga bilder på vintersquashen jag köpte på byggmarknaden häromkvällen.

Men jag får prova igen en annan dag. Ni ser linslusen sträcka in nos och tass nederst till höger i bilden va?

Inte dumt att vara i mattes centrum nej...

Vem behöver blommor denna årstid när det finns så här vackra frukter att dekorera med?

Började ett nytt målningsprojekt igår som inte kommer att bli klart denna helg, krävs många lager färg märker jag. Men jag ska lägga ut en FÖRE bild i morgon och visa vad jag pysslar med. 

Nu ska jag ge mig ut och få ner dessa jorden:

Tur att man inte behöver gräva med stora spaden. Jag tappade en termos på foten igår och nu är ena tån dubbelt så stor som vanligt och blå. Hur en tom termos kan ställa till så mycket skada begriper jag egentligen inte, men ont gör det. (Undrar om jag får mig på skorna..?) 

Ha en bra lördag!

Äppelteater

Sömnlös

Ska aldrig mer dricka kaffe klockan elva på kvällen. Åtminstone inte två muggar. Jag kan inte somna...

Har gjort lite nya penslar till photoshop istället. (Av fogmassa på kakel.) De blev ok.

Fotot jag praktiserat på är förresten dagens bukett. Ville ta in något höstigt men utan för skarpa färger, så det blev litet blandat från kryddträdgården; fläderbär, salvia och malört.

Elefanttunga

Elefanttungan hade slagit ut när vi kom till Huset denna gång. Den vill ha svala vintrar så den trivs här.

Min mamma kallar den Målarborste. Jag vet inte om det är ett namn som andra också använder, men det passar onekligen bra när den står i blom.

Det latinska namnet är Haemanthus albiflos. Den brukar inte säljas i butik, så passa på att ta skott från släkt och vänner ifall ni hittar den någonstans. Den kan bli mycket, mycket gammal.

Äppeltider

Sååå mycket äpplen det är nu!

Så här ser det ut under ett av äppelträden, och ändå syns det inte i det att något fallit av. Grenarna är så tunga att de släpar i marken.

Lyxigt att kunna strunta i fallfrukten och ta direkt från trädet. En korg ska bli äppelmos. Vi är inga storkonsumenter så det får bli bara så att det räcker mellan jul och trettondagen.

Äpplen är så sköna att ta i, hålla. Och de här är stora, passar bra i min hand...

Äppelpaj till eftermiddagsfikat förstås. Alla kan väl baka äppelpaj, men jag ska berätta hur jag gör, ändå, för idag blev pajen alldeles extra god.

Jag smular till 150 g smör, 3 dl vetemjöl, 1 tsk vaniljsocker och 1 msk strösocker i matberedaren.

Häller ut smulorna i osmord pajform och trycker till lätt med handen så att degen fyller ut botten.

Skalar och skivar tunt 3-4 äpplen, som jag lägger ut ovanpå degen.

Om jag har apelsin- eller aprikosmarmelad hemma så blandar jag ut två rågade matskedar med lite hett vatten, bara så att konsistensen blir så simmig att den går att skeda ut över äpplena.

Vanligtvis brukar jag krydda med malen ingefära, men idag råkade jag ha apelsin/ingefärsmarmelad hemma, så jag använde den istället. (Det blev super!)

Till sist blandar jag 1 msk potatismjöl, 1 msk socker och en halv tesked kanel, och strör ut över pajen.

In med formen i 200 grader varm ugn (i nedre delen) i ca 30 minuter.

Serveras med hemmagjord vaniljssås (om man har tid) eller lite lättvispad grädde.

Idag piffade jag också. :-)

Lite onödigt att bara slänga den där långa, vackra, röda skalstrimlan som låg...

Köket? Det går framåt! Vi slapp tegelknackande (klarade oss med att knacka bort bruk) och kommer att få en diskbänk som är ganska exakt 91 cm hög. Det blir en liten nivåskillnad i golvet som vi en gång i framtiden kommer att kunna fixa, men det ska inte göras nu; det ingår i ett framtida projekt som innefattar helt nytt golv.

Och gjorde det då någon skillnad med 91 cm istället för 94,5? Ja, det gjorde det! 

Det här känns bara bekvämt och så ser det inte alls konstigt ut, som det gjorde igår med den högre höjden.

I morgon ska maken göra hålet genom golvet ner till avlopp och snickra en "kasett" som ska bli förvaringsutrymme bakom diskho-skåpet. Jag blir satt på målning jag.

Inget vatten ännu alltså. (Men vi har plockat upp kranen ur sitt paket och ställt den på diskhon. Och nu kan jag inte låta bli att gå dit ungefär var tionde minut och testa att vrida på vreden. He he he... ) (Ja, jag har sagt det tidigare; jag är otroligt lättroad. :-))

PS. En till lättgjord äppelkaka hittar ni just idag hos Malmö till Stockholm. 

Följetongen avsnitt 457

Rinnande vatten va?

Optimism och realism har inget med varandra att göra, börjar förstå det nu.

Det glädjande är att vi iallafall hade mätt rätt för bänkskivan. Den passar perfekt.

Den ser svart ut på bilderna, men det är den inte. Den är i mörkbrun laminat. 

Sista fogmassan är på plats också och det blev nästan snyggare än vad vi hade hoppats på.

(Hoppsan - blev visst lite pinkspotting här igen också! )

Visste ni att vitt standardkakel 15 x 15 är beställningsvara i vissa butiker nuförtiden?

Och att köpa svart fogmassa är visst originellt det också. Det fanns i butiken men undanställt på lagret. Biträdet talade om för oss att "andra brukar faktiskt ta vit eller ljusgrå... kan ni inte ta mellangrå åtminstone..?"

Nej, det kunde vi inte.

Enda problemet är att när allt var uppställt ungefär som det ska stå, så upptäckte vi att en 94 cm hög diskbänk må verka praktisk i teorin, men... står man framför den i verkligheten så känner man sig ganska förståndshandikappad. Det är något i hjärnan som slutar fungera. Man känner liksom inte igen sig, vet inte riktigt vad man ska göra.

Så i morgon ska vi bryta upp sockeln som vi snickrat ovanpå den del av skorstenen som spisen stod på (en gång i tiden). Och sen ska vi... ja, försöka hacka bort de fyra centimeter av teglet som sticker upp ur golvet, och var anledningen att vi var tvungna att bygga en sockel.

Hänger ni med?

Uppriktigt sagt tror jag inte jag orkar prata mer om det...

(Men det blir nog bra när det är klart. Säkert... Hoppas jag...)

När jag var på kyrkans secondhand här för några veckor sedan hittade jag denna tekanna. Trettio riksdaler. Har nog inte kostat så mycket mer som ny, men den tilltalar mig väldigt.

Morgonfunderingar

Vårt fönster i ateljén i morse:

Här behövs inga gardiner.

Men i Huset behövs gardiner. Det funderar jag mycket på just nu. Vilken sort jag ska välja. Hur får jag mesta möjliga ljusinsläpp på dagarna, och samtidigt bästa möjliga drag- och insynsskydd på kvällarna? 

Måste gå till biblioteket och se om jag kan hitta några bra gardinböcker.

Är det någon som kan rekommendera någon speciell?

Oj! Här var det dregelvarning! Kolla denna länken som Lantluft skickade i kommentar till det här inlägget: 

Maria Lilliecreutz Design/One of a kind

Missa inte hennes blogg heller, länk dit hittar ni här.

Tack Lantluft! Precis den slags inspiration jag behöver!

Starlet-mig

Ett par gånger om året brukar jag köpa den här tidningen; Advanced Photoshop. Alltid är det någon tutorial i den som jag får lust att testa. Och alltid lär jag mig något.

Det här numret köpte jag i somras. Det var ett riktigt "tjejnummer", späckat av bilder och collage på flickor, typ modeteckningar. Satt och bläddrade i det i fredags när jag inte hade något annat för mig och fick en sån lust att testa att göra något "tjejjigt" själv.

Så in i badrummet och fota av mig själv med ixusen.

Och här är starlet-varianten av mig själv. (Vet inte om tidningen Starlet finns längre? På 70-talet när jag var nästan tonåring innehöll den tecknade romantiska serier som var oerhört spännande att läsa.) 

Den här bilden gjorde jag genom att först labba med fotot av mig själv. Jag förstorade ögonen, gjorde munnen pussvänligare (ja, försökte iallafall... ). Och lade till längd på håret. Sen la jag ett nytt lager ovanpå fotot och ritade av konturerna.

Jag är lite nyfiken på om någon som känner mig (ja ni vet vilka ni är) kan se att det här varit jag?

Och har jag då lärt mig något genom att sitta och leka med det här?

Näe, tyvärr har jag ju inte det. Men jag hade väldigt roligt medans jag höll på. :-)

Handduksfynd

Otroligt vilken skön helg vi har haft här i ateljén. Den stora utrensningen av saker fortsätter och hela två vändor blev det till sopen igår. Begriper inte att det kan vara så skönt att slänga! 

I källaren hittade jag, och packade upp, den sista kartongen från makens föräldrars sommarhus. Det visade sig vara en skattlåda. 

Två stycken gamla lakan med infälld spets. Nymanglade och hela, men de måste ha legat många år, för de är helt gulprickiga av ålder.

Funderar på om de ska bli gardiner i trapphuset i Huset... 

En hel hög med nya, inte ens uppklippta, vepor med handdukar. (Jo den understa packen på bilden är förresten uppklippt, och färdig för att fållas.) Nu funderar jag på att förpassa de flesta av alla udda gamla handdukar jag har till "fönstertrasor" och starta om från början med dessa.

Är inte det höjden av lyx?

Fler handdukar; det är bara fyra av denna lilla gula hand-handduk i bomull, ca 40 x 55, men vad himla söt den är! Och det bästa av allt är att den färgmässigt kommer att bli perfekt i "nya" köket i Huset.

Har också hunnit med att betsa hemsnickrade kryddhyllan i köket som suttit uppe omålad i tre, fyra år. Och varit hos svärfar och lagat middag. Vi har tagit en nattlig promenad på Castellholmen i Stockholm, och jag har ägnat tid åt att sortera musik på hårddisken.

En ny vecka har börjat, och i morgon kommer bänkskivan till diskbänken levereras. Vågar inte hoppas för mycket, men det skulle kunna hända att vi har rinnande vatten i Huset till helgen.

Kuddfodral

Idag visar jag ett gammalt projekt, ett kuddfodral jag gjorde till sovrummet i vintras.

Mått ca 40x60. Jag tror att jag fick den här idén när jag städade tygskåpet. Ett tunt och urtvättat gammalt vitt sängöverkast i bomull låg bredvid en tygstuv av blank viskos. Tänkte att det skulle vara kul att prova att göra något där materialen verkligen stod mot varandra. Så jag letade fram ännu ett material som inte alls passade in; den svarta filten.

Jag hade redan hjärtmallen (som jag använt till en annan sak) så jag klippte ut hjärtat i filten och sydde fast det på bomullstyget. Till baksida använde jag den blanka viskosen som är mönstrad vitt på vitt.

Slutligen syddes den svarta uddspetsen fast när jag monterade samman delarna.

Och allt är sytt för hand. Jag gillar ju det som sagt. Tänker bra när jag får sitta och sy i lugn och ro.

Hjärtmallen är gjort på samma sätt som man klippte snöflingor i papper när man var barn. Pappret är vikt 3 gånger och sen är mönstret urklippt.

Utmaning

Mitt ogräsövervuxna kryddland.

Jag har fått en utmaning jämte en utmärkelse av Poppins Trädgård. Utmaningen består i att nämna sex saker som gör mig glad just nu. Låt se...

1. Sensommar färgerna utomhus. (Se bild ovan.) (En tre veckor gammal bild, men ändå.) 

Jag får nästan lite ont i magen över hur vackert det är den här årstiden.

2. Jag har haft tid att ägna en lång eftermiddag åt matlagning i helgen. Det värmer fortfarande.

3. Jag är glad att jag har världens bästa bror. 

4. Väldigt, väldigt glad är jag över att jag tycker att det är så förbaskat roligt att sitta och jobba. Både jobba med mitt jobb (att rita) och att jobba med nonsenssaker som att lära mig nya saker i något datorprogram.

5. Jag är glad att jag har så roliga kompisar i min kattklubb. Det går inte att vara på dåligt humör eller vara oengagerad när man träffar dem.

6. Och slutligen är jag glad att vi har en tvättmaskin. Tänk om jag hade varit tvungen att stå och tvätta allt för hand. Släpa ner lakanen till bryggan och skura dem, hacka hål i isen på vintern för att tvätta makens färgfläckade jeans och skjortor. Huh!

Skickar denna vidare till Nostalgi och rosor, C de-sign, Lisas Torp och Lantluft.

Veckans bukett

Småblommig blå höstaster finns i trädgården.

Phloxen hittade jag i vägrenen.

Min vita springare Prinspotta tvagar sig i höstsolen:

Impulsköp, loppisfynd & medicinalväxt

Trots att nya rabatten inte ens är riktigt färdiggrävd har det redan blivit ett impulsköp; vitblommande drakmynta.

Physostegia Virginiana

Drakmyntan är mycket härdig, blir ca 50 cm hög och bildar snart ett kraftigt bestånd om den trivs. Blommar i augusti-september och ska vara fin som snittblomma. Det är därför jag vill prova den. Jag har inte haft så mycket snittblommor tidigare. 

Vitt i trädgården den här årstiden är fantastiskt. När jag tittar ut genom fönstret i skymningen lyser plantan som lykta utanför. 

Loppisfynd! Ett alldeles riktigt fynd denna gång. 80 kronor betalade jag för denna stora zinkbalja där till och med etiketten sitter kvar. Ska bli min "blanda-jord-och-planterings-balja".

Mera gult i Husets trädgård; gullris (nedan). 

Varför allt det gula? Fanns det bara gulblommande sensommarväxter under 1900-talets första hälft?

En nyhet för mig är att gullriset är en gammal medicinalväxt. Den ska ha använts för att lindra ledgångsbesvär och inflammationer och man kan t.ex. badda bistick med en dekokt av blommorna.

Konstigt vad tankarna vandrar ibland.

Min katt damp i golvet nyss när han vände på sig lite klumpigt i sin dyna på stolen bredvid mig. Tillbaka i dynan blev han pussad och pysslad av matte som gurglar ur sig alla smeknamn hon kan komma på. Mattes vita springare är ett. Mattes prins-potta är ett annat. 

Funderade över varför i hela friden jag kallar honom prinspotta, och kom fram till att det måste härleda från smeknamnet mina föräldrars undulat hade. Han kallades (alltid mycket kärleksfullt) för Äckelpotta. Med utropstecken efter. Och betoning på Potta.

Den här undulaten var en undulat som hade lätt för att lära sig. När pappa drabbades av en långvarig luftrörskatarr en gång så tog undulaten efter honom och satt och hostade så att han höll på att kikna i buren. Hundens skällande tog han också efter.

När mamma och pappa hade födelsedagsbjudningar så brukade följdaktligen undulaten hälsa alla som gick fram till buren med det glada tillropet: ÄckelPOTTA!!! Och försökte sen gästerna föra en konversation vid bordet så satt undulaten inne i buren och hostade så att det lät som om han höll på att kräkas. Ringde det på ytterdörren började han skälla som en halvhysterisk yorkshireterrier. 

Han var i sitt esse vid dylika tillställningar. Gästerna däremot var väl måttligt roade av fågeln som fick en demonstrativ rethosta så fort någon försökte öppna munnen. 

Färger utomhus

En till av årets krukor. Den här väggampeln hänger på räcket till vår uteplats och befinner sig i ljus skugga större delen av dagen. Så här blir det när plantskolan och jag inte talar samma språk. Plantskolan kallar den här pelargonens blomfärg ljusrosa. Och visst.. med lite fantasi kan man nog kalla färgen rosa iallafall, åtminstone så här på bild, men i verkligheten är den vad jag kallar chock-rosa. Men jag gillar bladen. Så jag kanske övervintrar den iallafall och så får jag väl nypa bort alla blomknoppar nästa år. ;-)

Hittade en till liten kärleksört som jag glömt att jag hade. Den har stått sorgligt försummad i kruka i tre år. Jag köpte en annan perenn i en plantskola och upptäckte när jag planterade den att det kom nåt litet mer i krukan. Så det planterades i egen kruka. Det visade sig vara den här kärleksörten.

Nu efter att ha tittat lite extra på kärleksört senaste tiden så blev jag plötsligt riktigt nyfiken på den. Den har inte ett uns rosa i blommorna. Så det blir nog till att hitta ett ställe att plantera på den så snart som möjligt, så får vi se vad det blir av den.

I den övervuxna perennarabatten här vid Huset växer en stor rugge "vanlig" kärleksört (bild nedan). Rosablommande med ljusgröna blad (nej, jag är inte färgblind, den har bara inte slagit ut ännu, utan bilden visar den i knopp). Första tanken när vi flyttade hit var att den skulle bort. Men...

Ja, vad är det med kärleksört som fångat mig plötsligt?

Nu har jag en idé om att den här ska få leva kvar och bilda en stor kompakt cirkel under ett av träden jag har beställt.

Men vi får se. Det ska ju finnas tid att utföra alla planer man har också. ;-)

Det här (nedan) är nog min krukfavorit denna sommar. På etiketten när jag köpte den stod det bara Pelargon, mörkröd. Normalt brukar jag undvika att köpa icke namngivna pelargoner (och fuchsior), men vår lokala plantskola hade inte så mycket pelargonsticklingar i våras och jag ville ändå ha några, så det fick bli ett undantag från principen.

Och nog är den mörkröd alltid. Urläcker!