Bara renoveringsdagbok idag

Det blir ett trist inlägg, men om jag inte lägger ut det här så kommer jag att sitta i vinter och tänka; men va' sjutton - gjorde vi ingenting i somras!

Maken fick klart köksfönstret han började peta på i förrgår. (Nej visst nej, han petade inte...)

Jag har tagit bort färgen från dörren till kattvinden:

Jag har slipat hela dörren också, så nu är den klar att stryka med ny färg.

(Och det där nyckelhålet - är det inte vackert?)

Det är kul att ta bort färg. Lite tidresa med alla färglager som dyker upp.

Tidsresa ja... På de flesta ställen här i huset har tiden stått still ganska många år. Men färgskalan i dörren verkar ha funnits på många ställen. Den gröna färgen går igen här i hallen/trapphuset:

Så här liten är hallen. Den gröna dörren leder till toa. Gråblå är ytterdörren. Vita är dörren till vardagsrummet, och den brungula är köksdörren. Alla öppnas mot hallen, och inte två av dörrarna går att ha öppna samtidigt, så det är ett himla öppnande och stängande. Men det enda tillfället då det egentligen uppstår problem är när vi får gäster, då blir det bökigt eftersom man inte kan ha dörrarna öppna samtidigt som man hänger upp kläderna. Och det bara får plats två personer i hallen samtidigt.

En del av mig vill ändå att det ska vara så här för alltid.

Jag älskar känslan av att vara "någon-annanstans" i "en-annan-tid". Färglager, lukter, materialen; de påminner mig om när jag var liten och vi hälsade på farfar på landet. Eller underliga pensionat man hamnat på när man varit på skolresa. Det är en bra känsla att ha.

Jag har fått en utmärkelse också!! Min första! Jag är sååå stolt!

Jag måste få lite tid att grunna på vilka jag ska skicka den vidare till, så idag säger jag bara TACK till Lisas torp!

Finaste bordet

Bord kan vara fina på olika sätt, eller hur? Det här är fint för att det är så himla välgjort. Så gediget att det kommer att leva vidare långt efter att vi ligger i jorden. Tänk om man redan nu kunde få en glimt av vart det kommer att ta vägen när vi är borta. I vilka hem kommer det att stå i framtiden? Vad kommer det att användas till? Tänk om ingen vill ha det efter oss och det bara skyfflas iväg till Myrorna eller ännu värre; sopen?

Får nog göra en "antikrunda" av det; lägga en liten lapp i utdragslådan där jag berättar dess historia.

Här (ovan) begår min make den fruktansvärda handlingen. En del av hjärtat skriker för att det inte borde göras. Inte har snickaren gjort bordet som han gjort det helt planlöst, och vilka är vi att ändra på hans gudomliga proportioner... Men... vi vill ju så gärna kunna använda det, dagligen. Och slippa sitta med axlarna uppe under öronen när vi äter eller jobbar. Vånda.

Exakt 5 centimeter kapades, och bordet är nu 74,5 cm högt. Och det är PERFEKT! Nu vill jag inte gå ifrån det. Nu vill jag sitta här hela tiden. Det är stort, det är stadigt, och det är tungt. (Så tungt att två vuxna män knappt kan bära det.)

Bordet har haft en av huvudrollerna i en film som spelades in 1985, Kärlek till trä. Möbelsnickaren som har gjort det heter Benny Granberg.

Klicka gärna på bilden nedan så att den blir större och studera lådan lite närmare. Ser ni vilken sensualitet? På lådans andra sida är öppningen annorlunda, för även där följer den träets ådring.

Och här sitter jag nu. Med ett fånigt flin på läpparna. Lycka!

Vad ska jag göra idag? 

Listan är lång. Maken står ute och slänger puts på grunden.

Jag börjar med en försenad frukost, och sen får vi se...

Skön helg

Vilken härlig dag det var igår!

Jag putsade köksfönstren, ordentligt. Inte bara in- och utsida, utan skruvade isär och lyfte ner alla lösa delar. (Vissa har inte ens gångjärn utan sitter uppe med stift och skruv, några är dubbla och andra enkla.)

Sen stod jag vid arbetsbänken, blandade en kakdeg och såg ut på regnet... doften av AjaxOriginal och nyplockad lavendel... och vad himla bra jag tyckte att jag hade det då! Det känns som ett helt nytt kök. Som om det blivit större. (Och efter alla dessa kakor jag bakar så är nog även jag på väg att bli större.)

Överdraget till soffan blev så här:

Löst liggande med kanter som går ner. Hade tänkt sy på band att knyta kring armstöden men jag tror inte att det kommer att behövas, så det får vara så här. Så länge. Jag trodde när jag började att sy att jag skulle fodra det med ett tjockt vitt tyg jag har liggande, men jag ändrade mig. Istället har jag lagt ett par filtar vi inte har framme så ofta nu under sommaren under överdraget. Bra att kunna gömma undan dem enkelt, och så lite mjukare att sitta på.

En av favoritpelargonerna i blom, stjärnpelargonen 'Minnie'.

Regn idag

Idag har det ösregnat hela dagen. Istället för att fortsätta att slipa och måla har det alltså blivit inomhuspyssel.

Det här är "garderoben" i sovrummet. De tidigare ägarna hade tänkt att montera skjutdörrar här framför alkoven som de fått genom att ta yta av ena kattvinden. 

Normalt står det fullt av väskor och kassar här när vi är i stugan. Det är så tradigt att se dagligen, men vi har inte hittat någon "färdig" lösning vi gillat ännu. 

Nu fick det bli så här istället. Ett provisorium, men ååååh vad skönt att slippa se alla påsar...

Har ingen aning om var man köper billig metervara här i trakten så det blev ett besök på Jysk istället där tre stycken vita underlakan inhandlades. Skruvade upp krokar i alkovens sidor och tak och spände fast en plastöverdragen ståltråd. Nu kan vi gömma allt möjligt här bakom. Extra kuddar, filtar, flera krokar för upphängning kanske.

Förstå hur kul kissarna tycker att det här är... Tivolivarning!

Fick en present för en tid sen av min make. Han kom hem med den här korgen med ihopsamlat skrot från föräldrarnas källarrensning. Jag vet inte om det är något fel på mig, men det här är nog typ det bästa man kan ge mig, jag börjar snudd på hyperventilera av upphetsning. 

Nu var det inte några större skatter här tyvärr, men det är ändå väldigt trevligt att ha. Något ska nog kunna användas här i stugan tror jag.

Semester!!!

Två veckor, kanske tre, utan ett endaste jobb. Så från och med igår har jag officiell semester. I stugan. 

Yvonne; jag ställde inte väckarklockan igår, jag lovar! Och jag sov ända till tio (som jag var rädd för). Och jag satt i pyjamas och surfade till klockan var nästan lunch. Men sen blev det fart på mig. 

Här nedan en bild från 1:a juni på en bit av djävulens grusgång. (Ja jag kallar den så, den tre meter breda grusgången som går runt hela huset och dessutom genom hela trädgården ner till tomtgränsen.)

Det här är ett så trist område, mellan hus och den lilla stenlagda uteplatsen under tak. Marken sluttar så att det inte går att ställa något (t.ex. en soffa) här. Dödutrymme har vi tyckt. Onödigt, hopplöst, fult.

Men nu börjar den här biten få en funktion. Tomten är väldigt solig (söder/väster) och det har visat sig att det här är ett perfekt ställe att ställa nyplanterade krukor. Och det är jätteskönt att stå här i skuggan och fixa med planteringar när resten av trädgården badar i sol. 

Jag hittade ett par stora fina konsoler i järn i verkstaden hemma som jag tog med hit. De ska upp här på "planket" och bli ett planteringsbord så småningom. Ja, det artar sig. (Ja, ja, slangupphängning är hemsk. Jag har sett en i gjutgärn jag gärna skulle vilja ha, men den kostar nästan lika mycket som en ny blandare till köket, och att välja vad som är viktigast just nu är inte svårt.)

Ogräsrens i går alltså. Lite fix med växter i krukor, trädgårdssoffan hamnade äntligen på plats. Rensade ogräs bland stenplattorna under plasttaket. Drog ur gamla spikar, slog i nya spikar (tänk så roligt man kan ha det) och så skar jag till nya dynor till sittgruppen av en bit skumgummi. Grillade för att njuta av utelivet, och sen när vi skulle gå in vid åtta kom nästan solen fram, så vi flyttade ut stolar på grusgången och tog en extra kopp kaffe där. (Se bild sist i det här inlägget.) (Det är jag det.)

Det är jobbigt att ha semester. Tänk allt man måste passa på att få gjort nu. Inne bytte jag gardiner i hallen/trapphuset. Städade linneskåpet och byrån med dukar. Sydde en lavendelpåse samtidigt som jag såg reprisen på Morden i Midsommer på TV.

Idag ska jag börja med det här; försöka få till en arbetshörna här i kommande arbets/gästrummet.

Just nu fungerar det här pyttelilla rummet som avställningsyta. Alla verktyg, färgburkar och maskiner förvaras här.

Jag tänker inte sätta igång med att fixa lister, måla golv och sånt, utan det enda jag vill är att få det så snyggt (läs ostökigt) att jag kan sätta upp ett bord här för symaskinen.

Gardiner, bra belysning och ett bord alltså.

Färg och gardinstång ska inhandlas NU, dvs. så fort jag gör som min man säger, stänger av datorn och skyndar på litegrann. :-)  

Jag, på djävulens grusgång.

Nationaldag

Igår kväll satt vi ute i värmen ganska länge, ända till det skymde, och se vem som kom traskande över gräsmattan; en igelkott! Han hade rätt bråttom men det räckte med att maken sprang efter honom med en skål kattmat för att han skulle stanna till och bekanta sig lite med oss.  

Måste erkänna att vi inte firar nationaldagen, men eftersom det är en röd dag i almanackan passar det ju bra att försöka få litet gjort i Huset. Nu blev det äntligen en uppföljning av golvuppbrytandet i köket. Kaffeved blev det. Glöm det prydliga "locket" som bara skulle gå att lägga tillbaka efter utförda rördragningar, det blev bara flisor av allt.

Nu har t.o.m. maken börjat försöka sig på positivt tänkande. Hans kommentar när jag stod och tittade på högen med söndrigt, uppbrutet golv var: "Vi skulle ju kunna ha klinkers här framför spisen och diskbänken, det kan väl väl bli praktiskt, va?"

Vad som inte riktigt syns på bilden ovan (konstigt perspektiv på något vis) är att hela det vänstra facket är urgrävt lika djupt som det som i förgrunden ser ut som ett dike. Ända ner till stockarna som hela huset vilar på. Ser ni vad jag ser? Inte ett rör i sikte. I potatiskällaren här under kommer det mycket prydligt ut vattenledningar ur murstocken, men var sjutton är de på denna sida? Måste vi verkligen bryta upp hela grunden för att komma åt rördragningarna? Rasar inte huset samman då? Kan man inte plugga igen gamla systemet och lägga nytt här "ovanpå" istället? Ungefär åttahundra frågor och inga svar. 

Och största frågan av dem alla är; Varför hittar jag ingen litteratur om sånt här?

Har någon bra tips på läsning eller renoveringssiter på nätet så snälla berätta för mig!

Piggare dag

Har jobbat hela dagen men ramade iallafall in affischen som suttit fäst med kletmassa på väggen i arbetsrummet/matsalen. Det är en gammal omonterad skolplansch och vi tänkte ett tag att limma upp den på masonit, men eftersom rummet är så litet så testar vi att sätta den bakom glas istället, så att det kommer in lite "blänk" i rummet. Glas förresten, det är en "Ribba" ram från IKEA, så det är inte riktigt glas utan plast, men det speglar riktigt fint det också.

Ungefär så här ser det ut överallt här, en konstig samling möbler som inte hör ihop. Men allt som vi inte använder i ateljén eller som stått i vårt förråd har vi tagit hit. Kommer det inte till användning här heller så ska det vidare till soptippen. Så vi provar oss fram.

Vissa favoriter har hamnat här också, älsklingssaker, som min slitna caféstol från Byarum. Den räddades från att slängas när tvättstugan vid mitt barndomshem renoverades i början av nittiotalet. Där hade den stått vid gamla kallstenmangeln i gud vet hur många år. (Gubbarna skulle slänga gamla mangeln också, med ett gäng företagsamma kvinnor såg till att den blev kvar, och ordnade dessutom så att utomstående kunde få hyra in sig då och då för att använda den.) 

Stolen framför datorn är min makes skrivbordstol från hans pojkrum på 60-talet. Det är också en himla snygg stol, ska bara fixas till litet.

Databordet däremot ska inte fixas alls. :-)

Väntar på att vi ska få låna ett släp, och då ska en chiffonje vi fått få komma hit istället. 

Tänkte visa ett av mina bästa containerfynd någonsin också (nedan). Den här lilla platta plåtlådan har jag haft glädje av i över 25 års tid. Vad man än ska sätta upp på en vägg kan man hitta rätt spik eller litet hänge här. Det är som en riktig liten skattlåda.

Liiite för varmt

Jag är nordbo, sån här värme är inget för mig. Vaknar redan klockan sex och känner mig som en zombie. Går ner och dricker ett glas vatten vid köksbordet och tittar ut genom de smutsiga fönstren. Bestämmer mig för att jag måste sova mer än fyra timmar, lägger mig igen. Vaknar nästa gång vid åtta. Fortfarande zombie. Snavar på katten. I hallen ser jag plötsligt tyget framför ytterdörren som jag aldrig sett det förut; det starka solskenet lyser genom spetsgardinen i ytterdörrens glasruta och kastar en skugga. Vad vackert det är...

 

Nej, inget blir gjort på hela dagen. Handdisken tar nästan två timmar, att tappa upp varmvatten i hink och fylla tvättbaljan till en tredjedel för att svabba av sig tar ytterligare en timma. Lunchen ute i trädgården tar nästan två timmar för att jag håller på att somna i solen. På eftermiddagen ger jag upp efter att halvhjärtat jobbat i ett par timmar, och sätter mig vid datorn för att leta efter tapeter till toaletten. Det går inte att se något på skärmen eftersom det är för starkt ljus i rummet.

Städar och dammar en rullvagn med arbetspryttlar, skruvar och badsaker. Äntligen blir klockan åtta, kan sätta mig framför TV:n med lite kallskuret och se programmet om den asktäckta staden i Vesuvius skugga.

Vid tio slutar jag att känna mig som en zombie, och får en sån himla lust att undersöka om det finns en spegeldörr bakom toadörrens masonit också. Och det finns det - men en väldigt, väldigt enkel sådan. Hmm...

Bättre än masoniten, men frågan är om det är värt mödan att fixa till den eller om vi ska leta efter en gammal istället. 

Fast å andra sidan... den här har kanske sin charm den med? Ja, vi får bestämma oss när jag frilagt hela. Den kanske är så illa däran att den måste bytas.

Det jag hoppades på var att finna en sån här dörr som vi har i sovrummet (den leder till kattvinden). Jag vet inte riktigt varför de tidigare ägarna plockat bort dörrfodret och dessutom satt strömbrytaren så att det inte går att sätta tillbaka. Lite att klura på är det...

Trött...

Vilken lång och regnig dag det varit. Men fin. Äppelträden och syrenerna vid stugan tokblommar. Jag känner mig som om jag lever mitt i Bröderna Lejonhjärta.

I have been longing for this a long, long time, to put lilacs in a vase beside the postcard with lilacs hanging on my bedroom wall.

Språksvårigheter

Jag vet inte vad jag ska kalla det. Jag brukar säga Stugan, men då tror alla att det är stampat jordgolv, vedspis och minst en decimeter höga trösklar som man snubblar över. Och att man slår huvudet i takbjälkarna.

Och när jag säger Huset så känner jag mig som om jag ljuger. Ett hus är väl inte bara 7o kvadratmeter stort och saknar varmvatten? Men det ligger ju i ett samhälle, och hus ligger ofta i samhällen, eller hur? 

I don't know what to call it. Is it really a house - or is it a cottage?

It's very small, and there is no hot water, but mind you - we do have an indoor WC! 

Långhelg

Trots att jag måste jobba litet i morgon så bestämde vi oss för att behandla det här som en långhelg. Sova utan väckarklocka, äta god mat och fixa i trädgården utan att ha ångest över dammråttorna inne.

Vid Huset blommar tulpanerna för fullt. Några har redan blommat ut och andra står fortfarande i knopp. De tidigare ägarna måste ha gillat tulpaner, mycket. Överallt står det små grupper. T.o.m. inne i vissa buskar växer tulpaner.

Förra året den här tiden låg vi i förhandling för att köpa huset. Jag minns knappt hur trädgården såg ut då. Det jag kommer bäst ihåg är att gräsmattan inte hade blivit klippt på ett par år, så det var som ett tjockt brunt, halvruttet täcke över hela tomten. Nu är den som en grön dröm med gullvivor, violer och rosa och vita tusenskönor.

Har börjat klippa ner perenner idag och skyfflat några kvadratmeter av grusgången. Fikat, grillat och grävt en grop vid redskapsskjulet där jag ska plantera ett par nävor i morgon. Haft sönder ett avloppsrör (nej, jag tänker inte berätta hur jag gjorde), vattnat krukorna med ledsna primulor och klippt bort uppstickande grenar ur häcken.

Halv fem hade jag sån träningsvärk att jag var tvungen att gå in. Sorgligt vilka trista och orkeslösa muskler jag har. :-)

Målade ett par krukor som jag ska ställa ut på glasverandan i morgon och tillbringade resten av kvällen med att sy in trådar på ett handarbete framför TV:n. Planen är att få mer gjort i morgon så jag undrar om jag inte måste ställa väckarklockan i kväll, trots "lediga" långhelgen...