2009-11-13

Som mumifierade

Det här hittade maken under förarsätet i vår "nya" bil häromdagen.


Stenhårda med en glansig, vaxartad yta. Ganska snygga på något vis.

Hon brukar inte äta banan i vanliga fall men plötsligt skulle det absolut provsmakas. (Och sedan dribblas lite med också.)


Lämnade dem på köksbordet och nästa morgon var de borta. Undrar var de dyker upp nästa gång?!

11 kommentarer:

Lisas torp sa...

Oj, var det mumifierade bananer?!!!! Jag trodde först att det var nån slags frökapslar...hm!
Men självklart måste de ju undersökas, och kanske gömmas till en annan gång..! Ha-ha!
Ha en härlig fredag i mörkret! Hu, så grått det är idag!
Lisa

Lisas torp sa...

Otroligt att du har lyckats rädda dina dahlia från frosten!!!

Så glad jag blev av din kommentar om mina bilder - rodnar nästan...!!!
Tack snälla!
Ha en skön och inbäddad lördag!
Kram

gulle hexan sa...

haha..hej kära lilla ek:)
jo du..sånt fynd du hittade..
det händer här hemma åxo.. imellan åt...:)
kram kram

Marie//Tekla Maräng sa...

Trodde som Lisa först att det var någon frökapsel jag helt har missat.
Ja mumifierade bananer går ju också bra att gömma och ta fram vid behov.
Marie:O)

Utblickaren sa...

Katter och "mumier" kanske går lika bra ihop som katter och vampyrer;) (för du har väl sett filmen "Låt den rätte komma in" om inte kan den rekommenderas, ruskig, märklig och endel vackra bilder.)
En strålande bild på bananskal och tassar också.
/U

ima sa...

ja se dessa.. Kisar.. de är nyfikna, på det mästa....Här nere är det mulet.. mulet, så det är bara att fortsätta leta efter .. Typ Staffan Stalledräng ljusstaken , som jag ej just kan hitta ibland alla dessa Julsaker å Just han vill ..jag ha.. uppe bland de allra första symbolerna ,I värsta fall-- Leta ny --ute, på antik å lopps marknaden frågan är Har du någon Staffan?

Lilla Eken sa...

Gullehexan:
Man undrar ju var de ska dyka upp nästa gång. :-)

Den här årstiden försvinner en hel del bitar av saffransbullar och dyker upp på oväntade ställen. Som i sängen till exempel. Det är en av kissarna som har dille på saffran. ;-)

Utblickaren:
Som sagt... Är ju inte så svag för vampyrer. (Utom i sofistikerad skepnad av Frank Langella då.) (Antik 80-tals rulle. :-))

Marie/Tekla maräng:
Vad som helst går egentligen gömma och ta fram vid behov. Hmm...

Ima:
Lika mulet här. Hoppas att din Staffan kommer på plats så att du får lite ljus i tillvaron.
Jag har inte börjat rota i mina lådor än, alltid lika spännande att se hur många lampor som gått under tiden sakerna varit undanlagda!

Marie//Tekla Maräng sa...

Skratt. Glömde sätta upp en varningsskylt att det ej var jag (tyvärr)som tog nattåget till Lissabon.
Snart ska man väl rota runt och kolla sina adventsstjärnor/adventstakar det brukar ju alltid vara någon som inte vill lysa och har klart för mig att en förlägningssladd behövs.
Så du har saffransbullar i sängen?!
En katt som vi bara hade till låns ett halvår hon lade sig på alla nygräddade saffransbullar medans hon långsamt och mycket försiktigt petade fram saffrans smulor under bakduken som, som tur var låg mellan bullarna och henne.
Hon var så fin där så hon fick ligga kvar och vi serverade platta saffrans bullar det året:O)
Kramar Marie:)

hönemor sa...

Hej du, ja se katter, dom kan då leka med allt, var glad du att det inte var en torkad mus som kom fram. Kram Katarina.

Marie//Tekla Maräng sa...

Är nog lite snurrig av lycka pga att solen lyser. Vill bara påpeka att du har en lång kommentar under förgående inlägg.
Kramar Marie:)

Vintage Fairy Tales Rebecka sa...

Ibland gör man fynd på de mest oväntade ställen!
Det allra bästa är när man hittar en karamell i jackfickan.....ja, det händer ju nästan aldrig förstås...
....men det vore ju synd att ge upp hoppet.
Fin blogg du har!
Vänliga hälsningar
Rebecka