Halvfärdig weekend

Mera bröderna Lejonhjärta. Det ösregnar ute och är ännu vackrare idag. Vill bara sitta här under trädet och titta.

Gammelträdet (nedan), det som vi hittat med på bild redan 1936. Ungefär tre meter bakom trädet börjar grannens tomt. De har en riktig sagoträdgård, inte som våran som än så länge bara är gräsmatta och några svartavinbärsbuskar. Regnet gör att trädet snöar. Jag kanske ska sätta mig under det här istället..?

Our appletrees in the rain. For me this is poetry.

Och så lite vardagsrealism:

Vi köpte Huset för snart ett år sedan. En sak som bra var att de vi köpte av hade påbörjat en renovering. De hade t.ex. dragit fram nya ledningar för varm- och kallvatten till köket. Bara att koppla in. Varmvattenberedare hade de också ställt en inne på toa. Bara att koppla på. Och vi har under våren förväntansfulla förberett oss för att äntligen fixa ett fungerande kök med varmvatten, diskmaskin, fläkt (tänk att kunna steka mat igen) och en diskbänk som man kan stå vid utan att knäa. Rördragningar är inte min starka sida, sa den annars så händige maken. Så vi började med att ta dit en rörmokare för att vara helt säkra på att vi inte skulle koppla något fel.

"Hmm... " sa rörmokaren. "Hmm..."

"Ja...?"

"Det där går inte!"

"Vadå?"

"Ja du kan inte sätta den där på där utan ändra den där, den är för gammal, du måste byta allting"

"... eeeh?"

Han försvann en stund, sprang i trappen (flera gånger; upp, ner, upp, ner), han gick ner i potatiskällaren (och slamrade), han lyfte på locken till brunnarna utomhus, stod och ryckte i rören på toan (länge). Och så kom han tillbaka och såg jätteglad ut:

"Ja, du får ta upp här (viftade med armarna över hallgolvet) och här (viftade med armarna över köksgolvet) och sen här (viftade med armarna över golvet i arbetsrummet). Där (stirrade koncentrerat in i vardagsrummet) troooor jag inte ni behöver bryta upp nåt."

"Men, vad pratar du om?" 

"Ja ni köpte säkert huset för att ni tyckte det var charmigt med ett gammalt hus - men det här går inte, ni måste bryta upp golven överallt. Riv upp dem bara. Ring mig sen."

Slutsats: Bra med nya rör. Mindre bra med gammalt avloppssystem.

När rörmokaren gett sig av, jag slutat att hyperventilera (jag menar, vaddå - bryta upp mina gamla trägolv?) och maken fått hmm:a litet för sig själv en stund, så beslöt vi oss för att inte prata mer om det. Den dagen.

Nästa dag var det bara att börja. För allvarligt talat - det ser t.o.m jag att det där avloppsröret är semiantikt - bättre att fixa det nu än om tre år när vi renoverat klart resten av köket. Eller hur? 

Maken lyfte på några brädor i hallen och kunde konstatera att det ser fint ut under, och sen satte han igång med köksgolvet, som är det enda golvet i huset som inte är i original. Det ska vi ändå måla, så det kändes liksom minst dramatiskt att starta där. (Och med lite tur behöver inte hela golvet brytas upp - är det bara fint under så räcker det med ett par kvadratmeter just över avloppsröret.)

När han plockade fram tunga cirkelsågen insåg jag att jag förmodligen skulle göra bättre nytta i ett annat rum där jag inte kunde fungera som distraktion med mitt pipande.

Det tog ungefär 10 minuter och sen slutar sågen ljuda. Inifrån köket hörs först ett väldigt mumlande och sen någon som skriker: "varför finns aldrig de verktyg jag behöver när jag vill ha dem???"

Jag uppfattade det som en retorisk fråga, så jag brydde mig inte om att svara, men jag gick in i köket och lyckades ta följande bild; maken som försöker bryta upp köksgolvet med en skruvmejsel.

Stora verktygslådan var kvar hemma (andra "hemma"). Så fortsättning följer. En annan dag.

Tur att man har lite äppelblom att glädja sig över.

Trött...

Vilken lång och regnig dag det varit. Men fin. Äppelträden och syrenerna vid stugan tokblommar. Jag känner mig som om jag lever mitt i Bröderna Lejonhjärta.

I have been longing for this a long, long time, to put lilacs in a vase beside the postcard with lilacs hanging on my bedroom wall.

Första sparrisen och mer klipp i papper

Igår var det dags för årets första sparrisskörd. Värmen och regnet har gjort att sparrisen har vuxit rekordartat, 15 cm ena dygnet och 7-8 nästa. Så nu skar maken av de första knopparna. Det var inte mer än fem, sex stycken, så istället för att koka upp dem valde vi att göra sukiyaki och äta sparrisen till det. Åh vad goda de var - precis så här ska de växa för att smaka bra, snabbt, snabbt - så blir de inte träiga. Och titta på storleken på dem! Bredvid sparrisknoppen en vanlig ätpinne i trä.

This years first homegrown asparagus. It tasted just as it should, just melted in the mouth. 

Och så blir det ett till siluettklipp. Inte färdig med detta ännu, men måste visa ändå, det är så otroligt roligt att hålla på med. Kanske valde ett något för pilligt motiv - för speciellt snabbt går det ju inte. Men nån gång lär det väl bli klart. Får återkomma med fler bilder då.

Started with another papersilhoutte. Just for fun. The motif is not my own design, I've found it on a CD with clip-art. It is (or will be) a vase with dahlias in it.

It is raining outside, so I have been spending some time organizing my wardrobe. Found these. From the 40's maybe? Four pairs of them. Never used. The softest wool you can imagine. Can't throw them away, can I?

Ja, städa garderober ja, måste ju göras emellanåt. Vad ska jag göra med dessa? Helt oanvända, fyra par. Tunnaste, tunnaste ylle. Läckert puderrosa. La dem faktiskt i soporna men gick och plockade upp dem efter tjugo minuter igen. *suck*

Jag har ärvt dem av någon, men kan inte komma ihåg vem. Ingen släkting vad jag minns iallafall. Jag är 180 lång, och de här når mig till knäna. Det kanske ger en viss föreställning om "hänget" på modellen. :-) Men de är ju så fina...

Silhuettklipp

Ibland är det skönt att göra något som inte kräver någon tankeverksamhet av en själv. 

Jag hittade flera fina kinesiska silhuettbilder på en gammal CDskiva med royaltyfri clipart. Printade ut en bild, kalkerade över den till lite tjockare svart papper och skar ut den med skalpell. Blev jättenöjd med resultatet. Tror att jag ska ge den här till min systerdotter, om jag kan hitta någon fin ram att sätta den i. Ska leta på Myrorna.

Har länge tänkt att jag skulle vilja ha ett silhuettklipp på väggen i sovrummet i stugan, det skulle passa huset tror jag. Jag har letat i antikaffärer och på nätet, men lyckas alltid precis missa de där som faller mig i smaken.

Kanske ska jag göra ett själv istället. Kan ju alltid börja med ännu en kinesisk förlaga. Vi får se.

Bara lite mer blommor

Årstiden tillåter inte så många andra fritidssysselsättningar än trädgårdsarbete, inte här hos mig iallafall. Jag tjatar om sorkarna som äter upp allt - men det är verkligen fruktansvärt vad de förstör. 

Att ta några översiktsbilder går inte, ateljéns baksida ser ut som ett katastrofområde, så det får bli ett kollage av närbilder istället.

Den lilla rabatten närmast vår uteplats är som vackrast nu på våren. Här blommar gullvivor, som villigt frösår sig och som jag delar och flyttar så att de hela tiden blir fler; smalbladig lungört, som är den lungört som har renast blå blommor; och den helt underbara ljusrosa primulan med nästan röda blad och stjälkar. Primulan är inte sådär jättepigg på tillväxt, så jag har bara delat den en enda gång. Jag ska nog köpa till några plantor, jag tycker det är urläckert med det rosa/vinrödgröna mot det ljusgula och klarblå. Båda primulorna (både gullvivan och den andra) verkar också klara sig relativt ostörda av sorkarnas framfart.

Och så måste jag svara på Annas fråga i föregående inlägg också. :-)

Min vita pojke är en chokladtabbymaskad siames.

På bilden nedan är han nästan bebis fortfarande, bara fem månader gammal. 

Maskfärgen och ränderna på benen mörknar när de blir äldre, nu när han är vuxen är hans nosrygg orangebrun i tonen och ränderna i panna och på ben mjölkchokladfärgade.

My boy, the polarbear, is a chocolatetabbypoint siames. In this picture he is only five months old. The points darkens when they get older.

Just another day

Hittade dessa fyra flaskor (och tre till) i en kartong i förrådet. Vi har varit gifta 17 år jag och min man, och ändå hittar jag fortfarande saker emellanåt som jag inte hade en aning om att de fanns. 

Nu söker jag husmorshjälp. De har legat i blöt i två dygn, i både diskmedel, ajax och såpa - och ändå är de omöjliga att få rena. Någon som har ett tips? Kalkavlagringar i en av dem, och intorkad likör (tror jag) i två andra.

Kvällen har varit helt underbar. Jag har några beställningar på myntamöss liggande, så jag hämtade upp litet av fjolårsnepetan från källaren och satte mig att repa torra blad och blommor från stjälkarna. Fönstret öppet, det blommande plommonträdet i parken utanför, och så ljuden av kvittrande fåglar och folk som promenerar förbi i kvällen nere på gatan. Bättre än så här kan det inte bli.

It has been such a lovely evening. It is almost summer outside... the window in the studio open, and I'm quietly working with dried nepeta for future cat-toys. I'm happy.

Rucklet? Byssjan? Hybblet?

Enligt Norstedts synonym ordbok kan man använda något av dessa ord istället för Hus:

byggnad, byggnadskomplex, byggnadsverk, byggning, fastighet, fast egendom, boningshus, hyreskasern, hyreskomlex, borg, villa, bungalow, stuga, koja, hydda, tjäll, hybble, kåk, byssja, ruckel, kråkslott, skjul, länga, barack.

Jag vet inte vad ett hybble är, men jag fastnar lite för ordet. 

Efter att ha konsulterat Nationalencyklopediens ordbok också, så verkar det annars som om den korrekta beteckningen för vårt hus är villa. "Friliggande enfamiljshus med trädgårdstomt". (Vanligtvis stort hus, står det, och det är det ju inte, så det förklarar nog varför jag inte känt mig som villaägare, än.)

Ja, ja... det ger sig väl. Tillsvidare får det fortsätta vara Huset med stort H. (Befinner mig fortfarande i förälskelsestadiet nämligen.)

I morse hittade jag en bok i bokhyllan när jag letade efter inspirationsmaterial för en banner jag håller på med åt en kompis: 

Tänkte att jag skulle dela med mig av några smånotiser från den 2 januari 1886:

Hundtoiletter uppfinnas för närvarande i Paris af alla möjliga slag. Hundarne bära veritabla paletotplagg med höga kragar; såsom material härtill användes sammet eller plysch i mörka färger. Der finnes den "militäriska" paletotén af mörkblått tyg, broderat i rödt och guld; vidare den s.k. Psycherocken, som i ett eller två hörn har en broderad fjäril; hundar, som äro afsedda för sport, bära gröna rockar med inbroderade harar eller fasaner. Den i Paris rådande anglomanien visar sig i fråga  om inskriptionerna på knapparne, ty dessa äro affattade på engelska språket; t.ex. "good boy", "little dog", "my pet", "darling boy" osv.

Också en bevekande omständighet

För en tid sedan häktade polisen i Paris en tiggerska vid namn Louise Martin, som slagit sig ned på Notre Dame de Paris' trappa och på bröstet bar en lapp med påskrift: "Hundra år gammal har jag blifvit, nu har jag öfverlefvat de mina, har intet hem och lider av hunger". Egentligen var hon ellertid icke mer än 65 år, och då hon fördes fram för skranket, sade polisdomaren, mr Breton till henne: "Ni förtjenar straff, ty ni har genom falska uppgifter missbrukat menniskors barmhertighet. Men - under min långa praktik är ni det första fruntimmer, som gjort sig äldre än hon i verkligheten är. Det förtjenar erkännande, och derför kan ni gå utan straff."

Paristjufvarnas konung, Mimi Lefreux har aflidit. Han var en af Frankrikes skickligaste ficktjufvar och så listig, att man nästan aldrig kunde öfverbevisa honom om stöld.

Ehuru han var mycket god mot de fattiga och rikligt aflönade sina biträden, hade han dock en årlig nettoinkomst af omkring 15 000 francs.

Mimi efterlemnar en ung vacker fru, dotter till en engelsk ficktjuf. Hon har en årsränta af 4000 francs. Mimi var en ståtlig och elegant man, som besatt en stor bildning. Hans båda barn beskrifas såsom bildsköna.

Och vad har vi här då, inte kan det väl vara tobaksreklam... eller?

Språksvårigheter

Jag vet inte vad jag ska kalla det. Jag brukar säga Stugan, men då tror alla att det är stampat jordgolv, vedspis och minst en decimeter höga trösklar som man snubblar över. Och att man slår huvudet i takbjälkarna.

Och när jag säger Huset så känner jag mig som om jag ljuger. Ett hus är väl inte bara 7o kvadratmeter stort och saknar varmvatten? Men det ligger ju i ett samhälle, och hus ligger ofta i samhällen, eller hur? 

I don't know what to call it. Is it really a house - or is it a cottage?

It's very small, and there is no hot water, but mind you - we do have an indoor WC! 

Lite mer om fläder

Tänkte bara visa några bilder på vad man kan göra med fläder. Båda träden ovan är fläderträd, samma sort. Det till vänster är planterat för sjutton år sedan. Det till höger har självsått sig för 5 år sedan.

Trädet till vänster blev från börjat kraftigt beskuret varje vårvinter. Det var inte alls med avsikt, utan bara älg eller rådjur som inte alls ville ha vår lilla planta på sitt område, och gjorde sitt bästa att utplåna den. Efter fem, sex år upptäckte vi att beskärningen hade skapat en fin och tät buskform, så när rådjuren tröttnade på att inmuta sitt område så fortsatte vi att toppa den varje vår. Nu har vi slutat eftersom vi inte når toppen ens med stege.

Bilden nedan visar vilken vacker form trädet har fått. Tyvärr är det nu lite ojämnt i formen, maken tyckte att flera av de nedersta grenarna var i vägen när han klipper gräset, så de kapades för ett par år sedan.

Fläder är inget träd som normalt brukar ha ett vintervärde, men den här har fått det, för mig iallafall. Den är otroligt vacker när den tecknar ut sina brunsvarta kala grenar mot de snövita åkrarna på vintern.

Här nedan är den frösådda. En fläder på tomten räcker, tycker jag, så jag gräver upp alla självsådda plantor. Men den här hade ohyfset att så sig på ett ställe där det inte går att få ner spaden alls, det är bara tegelsten och cement i jorden just här. 

Nå, vad gör man? Det gäller att begränsa framfarten. Klipper man bara på höjden så blir den bred istället. Jag valde att stamma upp den istället. Första året klippte jag bara av toppen, och de senaste fyra åren har jag klippt in grenarna till en eller två brytpunkter, lite beroende på hur de suttit. I år är den inte klippt alls, jag har inte haft tid. Så det som syns på bilden är alltså hur mycket den växte förra sommaren. Nästan ett par meter långa skott. Det blir ju tyvärr så av så här kraftig beskärning. Jag kanske ska prova sommarbeskärning i år, så som de börjat göra i parker, jag får se. Alltid lär man sig nånting. :-)

The two elder trees planted outside our studio. The one at the left in the first picture is 17 years old and pruned from the beginning. It has now a nice, compact growth habit. The other one is just five years, and an experiment. I'm trying to shape it more like a standard tree. I use both the blooms and the berries for juice. 

I like to have use for the things I grow in my garden. (But most of the plants are despite my good intentions totally useless and just pretty. :-))

Två dagar till utomhus

Har bara rensat grusgång i två dagar nu. Om jag inte kommer på något annat sätt än att slita med skyffeljärnet så kommer jag att få tillbringa all min fritid resten av mitt liv med en skyffel i handen. Arrrgh vad tradigt det är!!

Idag blev det ändå litet tid över till att plantera också. I tomtens ena hörna ligger resten av en gammal husgrund (utedasset måhända?), där växer inget annat än kers och nässlor. Det finns inte nässlor någon annanstans på tomten så de får gärna vara kvar, så att jag har till soppa på våren. Men det blir lite tomt och kalt, så där planterade vi en fläder (bild nedan) som får bilda avgränsning mot grannen.

Fläder växer snabbt och kan formas, så jag tror att jag ska försöka hålla efter den här så att den blir en tät och kompakt buske istället för "trädaktig". Den här plantan grävde jag upp utanför ateljén, den hade frösått sig (som fläder brukar göra). Från början kommer den från Djurgården i Stockholm. Där finns det gott om den äkta flädern, den som man kan göra blom- och bärsaft av. Man kan torka blommorna till ett väldoftande, lite parfymsmakande te också. Men dit är det väl ett tag antar jag. Tror knappast den kommer blomma ens nästa år, men vi får se.

Under häcken och vid den faluröda redskapsboden satte jag lungört, pulmonaria. Jag är väldigt, väldigt förtjust i växter som förekommer naturligt i vår flora, de kan på något vis aldrig bli fel i en svensk trädgård. Även den här plantan (precis som flädern) har sin historia. På sextiotalet grävdes en liten rotbit upp nere i Småland vid min mans mammas morbrors torp. Rotbiten planterades i en villaträdgård på Lidingö. I början på sjuttiotalet grävdes den då rätt omfångsrika lungörten upp och flyttades till en stuga i Uppland. Därifrån togs det nya rotbitar i mitten av åttiotalet och flyttades till Stockholm och söderförort, till vår ateljé. Och därifrån flyttas nu plantor västerut, till hjärtat av Sörmland. Jag tycker om idén med en planta som en följt en familj i femtio års tid.

Långhelg

Trots att jag måste jobba litet i morgon så bestämde vi oss för att behandla det här som en långhelg. Sova utan väckarklocka, äta god mat och fixa i trädgården utan att ha ångest över dammråttorna inne.

Vid Huset blommar tulpanerna för fullt. Några har redan blommat ut och andra står fortfarande i knopp. De tidigare ägarna måste ha gillat tulpaner, mycket. Överallt står det små grupper. T.o.m. inne i vissa buskar växer tulpaner.

Förra året den här tiden låg vi i förhandling för att köpa huset. Jag minns knappt hur trädgården såg ut då. Det jag kommer bäst ihåg är att gräsmattan inte hade blivit klippt på ett par år, så det var som ett tjockt brunt, halvruttet täcke över hela tomten. Nu är den som en grön dröm med gullvivor, violer och rosa och vita tusenskönor.

Har börjat klippa ner perenner idag och skyfflat några kvadratmeter av grusgången. Fikat, grillat och grävt en grop vid redskapsskjulet där jag ska plantera ett par nävor i morgon. Haft sönder ett avloppsrör (nej, jag tänker inte berätta hur jag gjorde), vattnat krukorna med ledsna primulor och klippt bort uppstickande grenar ur häcken.

Halv fem hade jag sån träningsvärk att jag var tvungen att gå in. Sorgligt vilka trista och orkeslösa muskler jag har. :-)

Målade ett par krukor som jag ska ställa ut på glasverandan i morgon och tillbringade resten av kvällen med att sy in trådar på ett handarbete framför TV:n. Planen är att få mer gjort i morgon så jag undrar om jag inte måste ställa väckarklockan i kväll, trots "lediga" långhelgen...