En gång vart femte år ungefär...

Jag är ensam om att uppskatta sån här mat hemma hos oss. Ratat av maken och ratat av kissar. Men, det gick alldeles utmärkt att äta själv också.

Dagbok från köket

Så gott som på egen hand har maken gjort klart sista väggen. Tre dagar tog det. Nu återstår att spackla/slipa några gånger till innan färg kommer på.

(Den där bruna dörren trodde jag att jag skulle hunnit att ta bort färg på och måla om här under semestern. Det kallas positivt tänkande.)

Jag har suttit vid mitt ritbord och jobbat och lyssnat på ljudböcker. För all evinnerlig framtid kommer namnet Algonquin Bay vara sammankopplat med dammet av gullfiber och borrandet i gipsskivor. I Algonquin Bay utspelar sig nämligen en av böckerna jag lyssnat på och författaren har gjort sitt bästa att riktigt inpränta i läsaren (lyssnaren) huvudpersonens lokalpatriotism.

Igår var det slutlyssnat och jag fick sätta på mig blåställ även jag. Jag slipade och skrapade ett av fönstren. Idag ska fönsterbågen spacklas (och slipas) men omkittning av rutor får vänta ett tag.

Hur ofärsk ser den här elledningen (nedan) ut? Från elens begynnelse är min gissning. En gissning vi däremot inte vågade oss på var vad som är plus och minus, så hela rasket kopplades bort fortare än kvickt och jourelektriker fick komma hit och ge oss el i ny provisorisk dragning. (Eldflammor från en av de gamla dosorna hade kanske också litet att bidra till att jourelektriker fick tillkallas.)

Eftersom elen inte kan dras klart innan taket är på plats så blev det inköp av takpanel igår också. Den står på glasverandan nu och väntar på att bli uppsatt. Så planen för idag är... Ja vad är planen? Slipning, spackling, tak på plats, ny slipning, ev. ett lager färg på vägg, spackling av tak. Hinner vi så mycket?

Make står och tittar på dagsverket (spacklad vägg) och mumlar för sig själv. Fru gapar från angränsande rum -Tala högre, jag hör inte vad du säger! Make vrålar tillbaka -Algonquin Bay!!!

Zinnia (II)

Vi tar en till zinnia idag. Den här heter 'Landreths Oriole'. Maffig så att man nästan baxnar. Stor, illande orangefärgad, inte särskilt diskret alls. Jag ÄLSKAR den, puss, puss, puss!

Det bästa av allt är att det här är en gammal kulturarvssort från 1700-talet. Så när man odlar den kan man ansluta sig till århundraden av gubbar o gummor som stått och beundrat den i sina trädgårdar. 

Lättodlad är den också, den perfekta sommarblomman. 

Minns ni zinnian?

Kommer ni ihåg zinnian jag visade bild på för ett tag sen?

Så här ser den ut idag. Toppen på den växer och växer.

Så då tar vi tag i det igen!

Precis innan jul bröt vi med köksrenoveringen. Den sista väggslatten mellan fönster och tamburdörr verkade vara fuktskadad, och vi orkade bara inte tillbringa våra tio dagars julledighet bland virke, verktyg och i ett moln av damm.

Men nu ska det äntligen bli klart. Masonit, tritex och tapetlager är borta och till vår glädje (och stora förvåning) verkar det inte alls vara så illa ställt som vi trodde. Tio, femton centimeter nedtill måste förmodligen bytas ut av de stående brädorna, men det luktar inte mögel och är inte fuktigt just nu.

Tänk att tapeterna satt direkt på de här brädorna från början. Inte någon isolering alls. Brrr! Vad kallt det måste varit.

Jag måste jobba ett par dagar nu, så jag planerar att sitta vid mitt tillfälliga ritbord inne i matsalen och se på när maken brottas med väggen i köket. :-)

PS. Svärfar har åkt hem nu. Jag har beslutat mig för att inte skriva om nakenshocken och inte heller om vådan av att använda aquafresh tandkräm istället för hudsalva på skulten. Men jag kan berätta att vi sov elva timmar i sträck första natten ensamma i huset igen.

Regnigt

Idag är det sol igen, men igår regnade det. Jag stod inne i köket hela eftermiddagen med öppet fönster, åskan mullrande på avstånd, med en riktigt stor kakdeg att kavla och baka ut. Doften av kanel- och kardemummakakor i hela huset och Chopin på I-poden.

Dukade för kvällsmaten på glasverandan som vi knappt nyttjat alls i år. Vi satt hela kvällen. Ända tills mörkret fallit omkring oss. Regnet som smattrade mot takpappen. Mycket augusti var det.

PS. Nejdå, svärfar har inte åkt hem än. Men inga nya äventyr där hans tänder varit inblandade. 

Det enda utöver det vanliga som inträffade igår var att han av misstag tog fel medicin på morgonen. Istället för sin blodtrycksmedicin tog han två sömntabletter. Han hade lite svårt att gå resten av dagen. Och vi lite svårt att förstå vad han pratade om...

Semesterrapport

En snabbis innan sänggående. Jodå, visst blev det nybakt i morse! :-)

Och sen blev det en heldagsutflykt med stopp både här och där. Bland annat vid Jürss mejeris egen butik utanför Flen där några ostar inhandlades. Långlunch inmundigades på Stora Djulö vid vattnet. Stenhammar beskådades och Floda kyrka förstås. (Albertus Pictor kan vi titta på hur många gånger som helst utan att tröttna.)

Halva kvällen gick till matlagning och andra halvan åt att äta. Fasan med stekt potatis, nygjord vinbärsgelé och egen sallat. Ost till dessert. Hembakade finska pinnar och choklad till kaffet. 

Just det, jag hann med där någonstans innan maten att plocka vinbären till gelén och att göra kräm på krusbär & röda vinbär som jag tänker ha till frukost i morgon. (Yes, absolut släkt med Superwoman.) (Men fasanen lagade inte jag!) 

För att varva ner lämnade jag maken o svärfar i fred med sina vinglas även ikväll. Blev dock abrupt återkallad av att jag ombads hjälpa till att jaga Donna som hade sprungit iväg med svärfars tänder. (Svärfar och Donna tyckte det var otroligt roligt.) (Ok, jag erkänner; det var faktiskt ganska komiskt.)

Nu ska jag knyta mig. I morgon blir det sovmorgon. Om vi inte blir väckta som i morse klockan fem av att någon i sömnen håller ett föredrag högt om länspumpning (icke att förväxlas med pumpning av länshövdingar) (!) och avslutar hela föredraget med det glada tillropet; Men nu får ni memorera det jag sagt och skicka in era skrivelser själva, nu går vi och fikar istället - det finns helt färska och jäkligt goda wienerbröd en trappa ner! 

PS. Denna någon var icke undertecknad och ej heller undertecknads make, mer än så säger jag inte om det. :-)

Ögonblicksbild

Vilken skön o trevlig kväll det varit! Maten är uppäten (maken är en fena på att grava lax kan jag berätta), kaffet urdrucket, drömmarna provsmakade och osten i magen. Maken o svärfar sitter och svamlar över rödvinet, och svärfar har redan möblerat om i matsalen, ändrat min dukning och kritiserat mina hemsydda gardiner. Tjoho! :-)

Jaha... nu ligger det en lösgom på bordet också, tror att det är dags att någon går och lägger sig nu!!

PS. Ja, jag syftar naturligtvis på mig själv - ni trodde väl inte att jag menade någon annan? (Och du syrran, innan du frågar; jag är inte full! Jag har druckit ett glas De-alcoholized wine, ett glas alcohol free Kaliber, och fyra och en halv kopp kaffe! Och om sex timmar tänker jag stiga upp och baka frukostbröd!)

Inte längre nyinflyttad i skogen

När man är nyinflyttad någonstans så måste man lära sig på nytt. Inte bara om platsen man bor på. Utan om omgivningarna också. Var är bästa skogen för svamp? Bästa skogen för bär? Bästa skogen för vitmossan till advent?

Jag märkte igår att jag inte längre hela tiden höll utkik efter den upptrampade stigen som jag lite räddhågset har gjort på tidigare svamputflykter. Kände mig plötsligt nästan lite hemtam när jag skuttade över en några nedfallna träd som jag brukar skutta över. Hör ni? Jag kan använda ordet bruka! Jag brukar gå i den här skogen.

Ja, det var bara en betraktelse jag gjorde igår. 

Men svampen just nu... ack, ack, ack vad besynnerlig den blivit av den här långa torkan! Som julgranspynt från förra sekelskiftet, ni vet de där små pappersprydnaderna som är något slags vadd inuti och hårdlackad papier mache på utsidan. Det blev bara en halvliter, lagom till stuvning till kvällsomeletten.

(Nej, vet ni vad; grodan ingick inte i stuvningen! Han är med på bild bara för att förstärka stämningen av skog ju!)

Dagboksinlägg

De gånger jag har störst nytta av denna blogg är när vi diskuterar när vi egentligen gjorde vad. Speciellt vad gäller saker vi fixat i och kring huset. Så här kommer ett sånt där inlägg igen som nog mest är för min egen skull.

I morse; vedboden fick ett nytt lager falufärg.

Vi har hållit på att fixa med grejor varenda stund den här veckan. Så vid lunch bröt vi och satte oss i bilen och gav oss iväg på en liten rekogniseringstur.

Jag är kartläsare som vanligt.

Vi rekar för att svärfar håller på att läsa en bok som fattat ett starkt grepp om honom. Huvudpersonen har vuxit upp på Stenhammar utanför Flen. Vi letar alltså efter Stenhammar. Och finner det. Nu hittar vi dit och är redo för en utflykt när svärför kommer på besök.

Kan det vara en röd angus tro?

Jag ser ju mönster överallt. Sån är jag. Men en bladmönstrad ko har jag aldrig sett förut.

Nedan har jag förstärkt kontrasten lite... Vad kan det vara? Yttliga blodkärl i kombination med värmen? För inte kan väl hårstråna lägga sig i så här intrikata mönster? Eller kan de?

En liten hälsning nedan till bloggkompis Dubbelörnen. 

En runda in till stan innan butikerna stängde hann vi med också. Färg inhandlades och under kvällen har jag slipat hela bordet vi har på glasverandan, samt strukit med ett lager grundfärg.

Det här är nog de enda "före" bilder som finns på bordet. På bilden nedan ser vi det på plats på glasverandan i morse (vår lilla glasveranda som inte alls är så rymlig som man kan tro av bilden!). (I morse hade jag förövrigt inte tanke på att ens inhandla färg idag. Ibland går det snabbt från beslut till handling.) (Och ibland måste man få tillåta sig att göra roliga saker också, även om de liksom inte ens står med på prioriteringslistan. Måla bord hör till kategorin roliga saker, tycker jag.)

Isbjörn mitt i sin morgontvagning.

Sommarfavorit

En ny sommarfavorit, zinnia. Just den här tillhör en fröblandning som heter 'Old Scabiosa'.

De senaste två veckorna har varit en aning intensiva. Mina föräldrar (annars i självvald exil i Skåne) har varit uppe i Stockholm på besök och det har varit utflykter och fika och födelsedagsfirande, samtidigt som jag försökt få undan liggande jobb innan semestern och jagat mal (klädmal) i ateljén.

Men nu så, nu ska det välan bli tid att både återta renoveringsarbete och pyssla med rabatter och krukväxter...