2009-06-17

Är det bara jag som är trött?

Är det vädret eller vad är det? Jag är så trött att jag helst av allt skulle vilja lägga mig i sängen och stanna där ett par dagar. Minst. Jag vill ha semester, jag längtar till Huset. Jag vill påta i jorden, fortsätta brodera på gardinen och prata med mina pelargoner!

P. cucullatum

Titta på pelargonbladet ovan! Det sitter på en vildpelargon som ska blomma så småningom med enkla, lila blommor. Bladen är alldeles som sammet på denna pelargon, mjuka, mjuka... och titta på storleken; bladet täcker hela min hand. Titta på din egen handflata och föreställ dig ett pelargonblad så stort...

*

För två veckor sen ringde vi vår revisor och sa att vi ville komma förbi och hämta våra papper. Hon hade inte tid att ta emot oss just då utan bad oss komma idag. När maken ringde för att fråga vilket klockslag som passade så hade den automatiska telefonsvararen upphört och istället meddelade en metallisk röst att telefonnumret inte fanns längre. "Jamen det är bara att mejla henne" sa jag, "då brukar hon ringa upp efter en stund".
Maken letade på internet för att hitta hennes mejladress på hemsidan men hemsidan var bortplockad.
En aning obekväma till mods bestämde vi oss för att åka till hennes kontor ändå eftersom hon sagt att hon skulle vara där hela eftermiddagen. Det gick inte att komma in.
Efter en god stund hittade vi en annan företagare i samma hus som visste vad som hade hänt:
"Hon har ju gått i konkurs!"
Aha...
Eeh... och våra papper då?
Iiiih... har hon överhuvudtaget lämnat in våra deklarationer??
Och... jag pratade ju med henne i telefon i förrgår, varför SA hon inget!?

Sen gick inte bilen genom besiktningen heller. 

Som grädde på moset fick jag ett mejl med en liten nekrolog. Det var från en kattkompis som har lånat en hankatt från vår uppfödning till sin honkatt. I kullen blev det två ungar och en av dem föddes blind. Det här har varit som en liten solskenshistoria på sitt sätt, för som genom ett under hittade den här blinda, glada, frimodiga kattpojken efter flera månaders sökande av sin uppfödare/vår kompis ett hem som hade haft en blind katt tidigare. Lillpojken flyttade dit, blev på en gång kompis med deras äldre huskatt och ännu bättre, kompis med deras helt nyfödda dotter. Kattpojken låg alltid hos den nyfödda, tätt, tätt ihop, som om det var hans syster. (Är det inte så att man kan gråta bara av detta?)
Häromdagen hade familjen besök, det var varmt i huset, matte satt och ammade den lilla och besökarna öppnade dörren utan att tänka på katterna. Den äldre huskatten spankulerade ut och efter följde lilla blindstyret. Huskatten sprang undan när bilen kom, men lillkillen hann aldrig upptäcka att det var fara å färde. Så han finns inte längre.
(Tänk hur hemskt det måste kännas för den arma människa som öppnade dörren också!)

Jag blir aldrig riktigt klok på om man blir trött för att flera negativa saker radar upp sig som de har gjort idag, eller är det bara så att man saknar kraft att värja sig när man redan är trött?

Jag borde försöka hitta tre positiva saker med denna dag också, så att jag inte somnar på minus...
1. Jag fick tillbaka hörseln på ena örat i eftermiddags. (Envis öroninflammation... )
2. Omtänksamma maken hade köpt en krabba till kvällsmat, precis vad jag längtade efter.
3. Jag fick glädjen att skämma bort isbjörn ordentligt; han är helt tokig i skaldjur. (Och jag älskar hur det verkligen syns på honom hur han njuter av att bli bortskämd!)

*

Nästa gång jag är i Huset och det regnar en hel dag ska jag sy klart det här:


Ett kuddfodral jag hållit på med till och från i snart två års tid. (Inte speciellt krångligt på något vis, det har bara inte blivit färdigt än.)

9 kommentarer:

Susanna sa...

Det är inte konstigt du är trött med de nyheterna. Jag tror att jag sett den där lilla blinda killen när han var ute till salu, han var så himla söt och såg ut som världens snällaste, usch, så fick jag gråta lite ikväll...

Det är konstigt men det är som att allt dåligt ska hända på en gång.

Hoppas det vänder snart och ni får riktigt härlig midsommar!

Kramar
/Susanna

hönemor sa...

Hej du, med sådana motgångar är det inte konstigt att du är trött, hoppas att allt ordnar sig för er. Den pelargonien ska bli intressant att se en bild av när den blommar. Idag öser regnet ner och jag som hade lite kvar att plantera. Jag önskar dig och familjen en skön helg i stugan. Kram Katarina.

S o F sa...

Många gånger tycker jag det verkar som om det där gamla talessättet stämmer: "En olycka kommer sällan ensam."
För så tycker jag att det blir ibland.

Men nu har du haft din beskärda del, så det kan ju bara bli bättre, och bättre..

Önskar dig en fin Midsommarhelg!

Mira sa...

Jag tror det är så att när man redan är trött - och det kan man bli av mindre när sommaren låter vänta på sej efter en tung vinter - så har man mindre kraft att värja sej när eländet kommer farande. Kanske upplever man då också sådant som elände, som man annars inte skulle brytt sej så mycket om. Det ena ger det andra på något vis...

Fast dött litet blindstyre och revisor i konkurs kan ju sänka den starkaste... (Revisor i konkurs låter inte särskilt betryggande!)

Ha en skön midsommarhelg!

Lisas torp sa...

Fy, så trist du har det! Och just att skitsakerna radar upp sej dessutom!
Du behöver verkligen något positivt nu!
Fint att du ändå kan se små positiva saker mitt i allt vojne!
.
Önskar dej allt gott och en riktigt skön midsommar, med eller utan regn! (helst utan förstås).
(Jag kommer att fira midsommar i dina trakter)
Vilken härlig pelargon förresten, och så ljuvligt med krabba och att få skämma bort isbjörnen lite...!
Kramar
LIsa

Lotta sa...

Åååå du är värd den soligaste & finaste midsommarn efter all crap!!!
Kram kram /// L8

Utblickaren sa...

Tänk vad gott det skulle kännas att kunna göra en "uppmuntringutryckning" så här dan före midsommarafton men känner mig tyvärr också ganska trött, sliten och modstulen. Och det utan galet jobbiga saker som kursande revisorer *rysa* och bilskrällen som inte går igenom besiktningen. Det där med kissen vill jag inte ens tänka på så ruskigt! Som tur är kan trädgård och hus(utan för mycket måsten utan mera "bara vara") funka bra som uppmuntran/tröst.

Tröste och midsommarhälsningar.
/U

Marie//Tekla Maräng sa...

Men det var väl bara skit.
Vilken revisor att inte kunna säga till i telefon när ni ändå pratade?! Håller verkligen tummarna för att hon har fixat alla er papper.
Trist med bilen, särskilt när ni behöver den till stugan också.
Stackars katt och den som öppnade dörren jag ryser bara jag tänker på det.

Men vilken storlek på pelargon bladet, enormt. Ja den verkade luden och skön att ta på.
Tur du kan affirmera fram bra saker att tänka på så det blir någorlunda balans innan man somnar.

Hoppas att solen hittar våra bleka anleten nu under midsommar.
Önskar dig o mannen plus dom fyrbenta godingarna en riktigt Trevlig och skön midsommar.

Kram Marie

Dubbelörn sa...

Det här är ju bara för mycket!!

Känner så väl igen det här att ol yckor o sorger kommer aldrig ensamma... Ska inte berätta min story!

Vännen jag hoppas du får fotfäste o att det sedan vänder igen. För det gör det! Förr eller senare... Jag håler tummarna för förr...

Varmaste kramen till dig