Tröstegrej

Det har varit en litet vemodig vecka det här. Kanske beror det bara på att träden utanför fönstret nu verkligen har tappat alla sina löv. Eller så beror det på att tankarna går i sorgliga banor. Rosa-bandet tider som det är.

Men jag har min egen lilla tröstegrej, att krypa upp i soffan på kvällen och virka litet. Då mår jag bra. Och vilar huvudet.

Det här är vad jag håller på med nu. När jag städade en garderob i somras hittade jag en kasse med garner jag köpte i Alta för evigheter sen. Jag och min man bilade uppe i norra Sverige, Norge och Finland under tio dagar, och alla hytter vi bodde i saknade TV. När vi kom till Alta fanns det garn i mataffären, och jag köpte genast på mig tre nystan av varje färg för att ha något att göra kvällstid. När vi kom hem hade jag framstycket till en tröja, mycket färgglatt och väldigt mönstrat. Det blev aldrig mer än det framstycket.

Tänkte nästan slänga garnet först. Jag är ju i rensar- och röjartagen, men... näää, inte slänga fint garn väl..?

I somras gjorde jag en annan filt med mormorsrutor (varför ni inte fått se den? för att jag inte sytt in alla trådar än! det tar lika lång tid att sy in trådarna som att virka hela täcket!) så jag tänkte att jag kunde göra en till med lite mustiga färger. (Den jag gjorde i somras är ljus. Och sval, eftersom jag använde bomullsgarn till den.)

Så det jag gjorde nu var att köpa till ett neutralt grått garn som jag innefattat alla rutorna i. Och jag kom på ett nytt sätt att montera samman dem på också, så att det bildas nästan som en liten ås mellan varje ruta. Läckert, tycker jag.

Jag har inte ens kommit halvvägs med den här ännu, och tror inte att garnet kommer att räcka till en stor filt heller, men kanske blir det en liten filt till soffan. Eller en filt för katterna att ligga på vid fotändan av sängen? Ja, vi får se.