Vad gör man i januari?

Ja, det är lite för tidigt att så, iallafall här hos mig. Anledningen att jag inte sår så här tidigt är att vi bara har två fönster i ateljén och jag inte har någonstans att göra av småplantorna när det är dags att kruka dem. Men sortera fröer kan man göra. Det är ruggigt vad mycket man samlar på sig... 

Nu har jag sorterat ut betydligt mer än vad jag brukar för jag räknar med att mycket har legat för länge och inte kommer att gro. Gror det ändå så blir det många krukor vid Huset i sommar...

I fönstret ser det ut så här. Det borde egentligen vara tomt här nu, så att jag får plats med frösådderna så småningom. Men jag får väl sätta ner krukväxterna i källaren tillsvidare. (Bygga på höjden brukar inte fungera eftersom katterna alltid tror att det är en ny klätterställning vi satt in till dem.) (För att vara helt ärlig tror de också att sålådorna är till enbart för deras höga nöje.)

Nog märks det redan att vi går mot ljusare tider. Det här pelargonskottet (nedan) har vuxit mer än trettio centimeter över julen. Det når mig till höften nu (!).

Det ligger lite tomma fröpåsar i min frö-korg också. De här fingerborgsblommorna köpte jag för några år sedan i England bara för påsens skull. Att så ur en sån här förpackning höjer humöret vill jag lova.

Veckans blomma blir orkidé. Lilla matbutiken i vårt lokala centrum hade rea på tvåstänglade orkideér, bara 49 kr. Jag köpte tre stycken. Hade kunnat köpa tio! Det fanns inte två plantor med samma färg på blommorna, det var som att stå i en garnaffär och försöka välja färg! 

Är lite orolig idag för Donna som är hos veterinären. Hon har haft en knöl på halsen ett bra tag nu och eftersom antibiotikan bara tillfälligt gjorde den mindre så ska veterinären ta en biopsi idag. Det vill säga hon skulle tagit en biopsi, men maken ringde för en stund sen och berättade att hon hade ändrat sig och skulle ta ett större vävnadsprov istället. Nå, eftersom klockan redan visar eftermiddag så måste ingreppet gått bra iallafall, annars skulle de ha ringt och berättat om något gått på tok. Alltid lika nervöst att lämna djur för sövning, det är ju inte alla som tål det. :-(