2009-07-17

Total geranium anarki

Ja, go vänner, det är inte lätt att trädgårdera i två trädgårdar samtidigt. Så här såg det ut i gamla trädgården när jag kom hem efter två veckor på nya stället.


Det ska vara en plattlagd gång fram till dörren i katternas rastgård. Svårt att tro att den finns här under någonstans...


Normalt tycker jag att det är en riktigt rolig sysselsättning att klippa ner alla dessa nästan midjehöga, utblommade stjälkar av ängsnäva. Det blir en sån enorm skillnad i landen efteråt. Luftigt och nästan som vår igen. Men nu har jag ännu inte lyckats ta mig samman mer än till att börja nagga i utkanterna av röran. Anledningen är att när jag släppte ut katterna i måndags morse rusade alla direkt fram till hörnet av rastgården (ungefär där ni ser det fula värmeaggregatet ovan) och stod och viftade med tassarna för att försöka få tag i något på andra sidan nätet. En huggormsunge. Som låg kvar där och visslade med tungan och blängde på oss i flera minuter.
Min mamma har uppfostrat mig till att vara livrädd för huggormar.
Så nu stolpar jag runt ute i trädgården i mina kraftiga Tretorn gummistövlar (och ser ut som om jag bläddrat alltför frenetiskt i tidning Lantliv) (jag syftar på deras modereportage där stylisterna inte verkar ha hört talas om sommarsandaletter eller bara fötter) och innan jag lutar mig fram för att klippa något så stampar jag med foten några gånger. (Det har min huggormsrädda man lärt mig att man ska göra.)


Så här ser det ut från rastgårdens insida... Utblommade nävor överallt.
Det är bara ca 200 personer om året i Sverige som söker vård för huggormsbett. Mörkerantalet bitna kan vara större. Men trots det dör betydligt fler av getingstick än av huggormsbett. Så det så.
Men hur är det med äspingarna då? Det sägs ju att deras gift ska vara mycket starkare än de vuxna ormarnas? Jag hittar inget om det vare sig i böcker eller på nätet. Undrar om det är sant eller bara gammal folktro?
Undrar om jag ska ringa naturhistoriska riksmuseét och fråga, eller kanske giftinformationscentralen?

Nu kom jag att tänka på ett annat samtal jag hade med giftinformationscentralen en gång. Det var klockan 01.30 en annandag jul för några år sedan:
- Är det giftinformationen?
- Ja
- Min katt har tuggat i sig frön från spikklubba, måste jag uppsöka veterinär??
- Nja... spikklubba... vänta litet... hmm... Beter den sig normalt?
- Nej
- Verkar den tagen?
- Nej, den far fram i 180 och jag får inte stopp på den.
- Och den brukar inte bete sig så?
- Nej.
- Men hur ser du att den är påverkad då?
- Den vill inte sluta springa!!
- Saliverar den ovanligt mycket?
- .. nej, jag vet inte förresten, det är svårt att se, den springer ju så in i helsikes snabbt!
- Men hur vet du att den fått i sig frö av spikklubba då?
- För det ligger en söndertuggad frökapsel här.
- Jaha... Men varför har du spikklubba hemma då?
- För att jag tog frön i somras och sen glömde jag att stänga källardörren. (Not: jag glömde stänga källardörren på annandagskvällen, den hade inte stått öppen sedan augusti.)
- Jaha...
- Vad ska jag göra??
- Jaa...avvakta och se om tillståndet försämras.
- Men vad är försämrat tillstånd i det här fallet då? Är det om katten börjar springa ännu fortare eller om den slutar springa helt?
- Jaa... nej, det kan jag nog inte svara på. Men ändras tillståndet så ska du nog ringa din veterinär igen. *klick* (Not: Det var djursjukhuset som hade hänvisat mig till giftinformationscentralen.)
Så här i efterhand misstänker jag att den stackars personen på andra sidan linjen förmodligen trodde att det var en fylleringning av någon som försökte göra sig lustig. Men det var så lagom lustigt att stå halv två på natten med en trasig kapsel spikklubba och en katt som rörde sig i 3 x ej normal hastighet.
Nå, katten lugnade ner sig ganska omgående. Och än idag vet jag inte om han verkligen hade fått i sig spikklubba eller om det bara var ett nattligt über-tok-ryck. Men sedan dess förvaras alla frön som kan tänkas vara o-bra att få i sig i glasburkar med lock.


Trodde att jag hade förlorat all digitalis (apropå giftiga växter då), men glädjande nog har jag den fortfarande kvar i trädgården. Bara en enda självsådd planta, men se så fint den placerat sig själv; ihop med spansknäva, G. endressi, och åbrodd.
De första fingerborgsblommorna jag sådde var en rent vit variant, utan prickar. Efter ca 15 år kommer de fortfarande, men nu är de rosa. Med prickar.

Spansknävan:


Under mina första år med egen trädgård var rosa förbjudet. Jag kunde inte tänka mig någon mer banal färg i trädgården. Men man ändrar sig. Myskmalvan, Malva moschata, (nedan) ser man oftast rosa, men det finns en vit form också. Den köpte jag som frö och sådde hela påsen. Det blev ett trettiotal plantor och alla utom två var rosa. Det ansåg jag vara ett så pass slående fel att jag ringde fröfirman och klagade. Jag fick en ny påse frö och samma sak hände igen. Drygt 90 % av alla plantor var rosa och inte de utlovade vita alls.

De flesta plantorna dog redan under sina första två vintrar. (Nu, idag, tror jag mig veta att malvor ibland kan vara lite känsliga i starten och bör vintertäckas tills de etablerat sig ordentligt.) Men, som om det verkligen var meningen att jag skulle ha vitt som jag planerat från början, så klarade sig alla de vita plantorna.

Här växer en inuti ett stånd av jordärtskocka.


Myskmalvan är en väldigt fin snittblomma. Den står sig länge och är fin både ensam och ihop med andra blommor.

Det finns två slags anarki. En positivt och en negativt laddad.
- Anarki i positiv bemärkelse är ett tillstånd som innebär frånvaro av härskare och statsmakt. Anses av anarkister vara det ideala samhället.
- Anarki i negativ bemärkelse är ett tillstånd av kaos och förvirring i brist på lagar och/eller regering. (Källa wikipedia)

Frågan är vilken typ av anarki det egentligen är som råder i min trädgård?

11 kommentarer:

Susanna sa...

När jag hör om samtalet till giftinformationscentralen mår jag illa, jag hade aldrig klarat av att oroa mig så.

Jag älskar ju vildvuxna trädgårdar men samtidigt tror jag att när du har städat upp lite blir det ännu vackrare.

Ditt stampande och rädsla för ormar påminner om min syster när vi var små och gick i skogen tillsammans - marken skakade där hon gick i sina gummistövlar - men kanske var det tack vare hennes klampande och stampande som vi aldrig såg till någon orm, kanske skulle jag tacka henne för att jag aldrig varit en av de där som blivit ormbiten :-)
Vi har alla våra fobier och getingar är en av mina - ojojoj vad min syster har skrattat åt min "indiandans" då getingar varit i närheten.

Kram
/Susanna

Marie//Tekla Maräng sa...

Huggormar å fy tusan. Då är jag ju inte mycket till hjälp. Min mamma har nämligen fostrat mig till en snudd på hjälplös individ i sådana skräck sammanhang.
Bagarmossens djurksjukhus påstod för ca 10 årsedan att just huggormsungens gift är starkare.
Min ena kisse blev biten när vi var ute och rastade. SÅ här i efterhand är jag stolt över mig själv att jag handlade snabbt och inte helt paralyserat.
Fast jag kan ju komma och hoppa upp och ner så att marken vibrerar i lååånga gummistövlar.
Ja jag har också förundrats över dessa gummistövlar i Lantlivs modereportage. Det är mer gummistövlar en vad jag har haft i hela mitt liv i Trosa som ändock var i 35 årstid! Tacka vet jag barfota eller nummera sandaler.

Måste säga att det ser väldigt inbjudande och rumsligt ut där ibland alla utblommande nävor.
Förstår om du trivs att fika där med alla kattgodingarna.
Åh vad fin den vita nävan är där med jorsärtskockan.
Klipp försiktigt och hoppa och vässnas ordentligt i backen innan dess.
Kram Marie:)

Marie//Tekla Maräng sa...

Apropå anarkin så ta typ ett i din trädgård av nävor.

Lisas torp sa...

Men oj, vilken prunkande trädgård och nävan ser ju otroligt "poetisk" ut även i oblommande tillstånd!
Man ska alltså klippa ner dem när de blommat?!
Helt eller? Jag bara undrar för bladen på mina brukar bli så otroligt färgstarka på hösten att de lyser upp hela landet när det i övrigt är ganska dött på färger!

Jaha du, espingar! Usch, jag känner igen mej i ditt beteende! Inte kul med huggorm i trädgården!
Men katterna snokar säkert upp dem om de får hållas! Det gjorde grannens katt här när jag hade en huggorm i schersminbusken en vår! Oj, så den höll på och det väste som attan inifrån busken!
Men visst, klampa omkring i stövlar gör man ju sen...!

Märkligt med frökapseln där - men den kanske helt enkelt blev väldigt uppiggad och inte dreglande, som min Zigge som hade lekt med en giftig padda en gång och bara låt och dreglade sen...!Då ringde jag också, men det löste sej efter en stund. Så det har jag lärt mej att blir de slöa och dreglar - då är det nåt som inte är bra. Men att springa omkring sådär var ju himla misstänkt!

Du anarki råder också i min nu MYCKET poetiska trädgård! Ogräset vajar manshögt på sina ställen!
Kul att du gillade min bandkrona och mitt lilla rum!
Hoppas att du har det gott och inte får panik nu eller så i din prunkande trädgård!
Kramar från torpet

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Mira sa...

Visst är det mycket i din trädgård just nu av bilderna att döma. Men jag tror ändå att det är den typen av anarki som som innebär frånvaro av härskare och statsmakt. Naturens egna, sköna kaos. På sitt sätt vackert...

Med fingrarna i (j)orden sa...

Jag tycker det ser härligt ut i din trädgård. Precis lagom med anarki. Malvor är mysigt - både rosa och vita.
Huggormar kan jag inget om - för mig är det något som lever i skogen eller i stenrösen på strandängarna. Men jag hade nog också stampat med stövlar på om jag haft dem i trädgården.
Eva

Utblickaren sa...

Tycker inte det ser ut som riktig anarki, kanske en geranium-revolt möjligen,(men det är väl grejen med många geraniumsorter, att vackert nästla sig in och sen försöka ta över;)

Hittade den här sidan om ormar och huggormar: http://www.bioresurs.uu.se/myller/jordbruk/ormar.htm (ungar är tydligen inte alls giftigare än vuxna men sen är äspingar är inte bara ungar utan kan även vara honor och de kanske kan vara giftigare ibland;)

Tur att missen klarade spikklubban! Din oro över kattens beteende låter helt klart befogat. Har läst att spikklubba bland annat har använts av hästskojjare för att få sjuka/slöa hästar att verka piggare (p.g.a. ökad hjärtfrekvens osv:S I och för sig kan ju katter få goa rusch-attacker och fara runt. Men jag tror att man ska lita till sin magkänsla, du är ju den som bäst känner dina katter och när nåt är utöver det vanliga.
Har é gôtt nu:D
/U

gulle hexan sa...

go söndagkväll kära lilla Ek,,

vad härlig rastgård du har till katterna.. å mysigt med fikabord..
din trädgård är helt okaj.:D
frodig å lummigt..:)
ja jösses.. spik-klubba..är inte å leka me.
jag skulle hämta lite middagsmat i fysen i kväll..*hadde laddat upp med kycklingfile å annat mums*
jagat extrapris osv.
jag öppnar dörren.. å stanken fick mig att backa!!..fy fasen.. frysen har gjort sitt.....å inget te middag.. ååh.. vad mer ska gå fel??

jo.. jag har plöjt igenom en
*del *av boken.. av AL GORE!

jätte informativ å klargör både det ena å det andra..ger mig alafall en djupare medvetenhet i val av saker å livstil..etc..

platskassar.. mja. du kan välan ta vanliga matkassar till just kattsanden.. elle så finns det lite segare kassar på maxi att köpa.. dom är gråa å finns på rulle..:)
men jätte bra du alafall försöker bära hem mat å annat i tygkassar..
alla små strå är värdefulla..:)

kraaam

Poppins sa...

Jag tycker att din trädgård ser charmig ut så det är nog ett positivt kaos. Med risk att stöta på en huggorm så kanske du ska låta det vara charmigt kaotiskt. Jag vet inte hur jag skulle reagera om det fanns risk att det låg en orm bland växterna. Här i stan ska man väl inte behöva oroa sig för det? Här räcker det förhoppningsvis med spanska sniglar i snåren.
Kan inte låta bli att fnissa över ditt samtal med giftinformationen även om jag förstår att det var en hemsk upplevelse. Kan se katten fara omkring som en galning. :)
kramar från Poppins

Marie//Tekla Maräng sa...

Hur har du ditt med dina katters rastgård, har dom ovälkomna slingrat iväg?
Sitter här och njuter av dina vackra bilder på alla nävorna, även dom överblommade så det så.
Kramisar:)