*zzzzzz*

Vet inte om det är stress som börjar släppa, men jösses vad trött det är här. Eller så är det kroppsansträngningen. De senaste dagarna har vi knappt gjort annat än att släpa möbler fram och tillbaka. Vi har bytt från ett begagnat kylskåp till en begagnad kyl och frys.Vi har äntligen fått hit chiffonjen. Vi har satt upp en bokhylla i arbetshörnan/gästrummet. 

Och så har vi varit hemma i Stockholm en sväng för att gå på begravning.

Begravningar är sällan några muntra tillställningar, men tack för att det finns begravningskaffe, så att man får avsluta det hela med att prata och skratta med folk man ser alldeles för sällan.

Och så tack för att det var ett adjö till en människa som fått leva sitt liv klart, hon skulle ha fyllt 90 i år.

I chiffonjen vi hämtade hit hittade vi en kvarglömd bild. Visst är det konstigt? Dagen innan begravningen så dyker ett gammalt foto upp. I mitten på bilden, mellan sin mor o far sitter Britt, född 1918. 

Britt var min makes mor, och hon var de små buketternas drottning. På somrarna när de var på landet började hon varje dag med en runda i den lilla trädgården. Hon nöp till sig en blomma här, en kvist där, och när hon kom in satte hon det hon hade i handen i vad som fanns till hands. Visst hade hon både vackra och näpna små vaser, men det kunde lika gärna vara ett dricksglas eller en läskflaska.

Hennes favoritblommor var malvor. Vi plockade en bukett som den här nedan till henne igår. De flesta hade tänkt samma tanke som vi, så på hennes kista låg allt från rödklöver, fibblor, hasselört till lavendel och rosa små vildrosor.

I förmiddags skulle vi åka och handla lite mat men vi kom inte hem förrän sex timmar senare. Vi tog "ledigt". Bort från alla måsten genom att åka någon mil extra med bilen. Hamnade vid ett cafe vid en sjö, som fick oss att känna oss som om vi var på bröllopsresa i Frankrike. Och sen blev det lunchmacka och te vid en herrgård. Där var det ett bröllop på bryggan vid vattnet. Så medans vi satt med laxmackor sa både hon och han "ja", och vi fick njuta av romantiska sånger i solens sken.

De hade loppis på gården. Ack, ack, ack... Specialitet metallburkar. Kakburkar, kaffeburkar, chokladburkar, bakpulverburkar, skokrämsburkar. Det enda som hindrade mig från att handla var att de var så många att det inte gick att välja vilken som var finast. (Inom parentes sagt var de definitivt över min budget oxå.)

Men... släppa in mig på ett sånt ställe och vänta sig att jag ska komma ut tomhänt, det går bara inte. Kolla här:

Hyllremsor! Är de inte bara så himla vackra att man har lust att lägga sig ner på marken och skrika? 

Jag hade plockat ut sju stycken till, men framme vid kassan förstod jag att det där med "inte speciellt billigt" inte bara gällde metallburkarna, utan även dessa. 300 kr fick jag betala för det här. 

Jag är galen i papper, vad kan jag säga?

Ska jag bygga ett snyggt litet tittskåp att ha dem i? Eller ska jag ha dem i en låda att bara öppna ibland? Eller ska jag använda dem i köket? Ja, någon måste nog få dekorera de öppna hyllorna iallafall, men jag tror jag väntar till i jul. Det får bli årets julpynt.